tisdag 7 februari 2012

Hur mycket kan vi själva påverka våra liv?

 Ska man utgå från astrologin exempelvis så är vi till stor del styrda av stjärnor och planeter. Det går liksom inte att påverka det stora hela alltför mycket. Vi kan däremot missa möjligheter och tillfällen av tur och lycka eller om man följer expertisens råd så har vi mycket att vinna har jag läst.
 Ditt födelsedatum, din födelsetid och ort spelar alltså in på din livsväg. Beroende på hur stjärnor och planeter, sol och måne stod i förhållande till varandra så kan man läsa av och förutse livsvägar, händelser osv. Du kan få dag till dag, en vecka, ett år framåt förutsagt, astrologen ser hur din karta ser ut, vägleder dig och förvarnar om vad som kan ligga där framför dig.

Till detta kan vi nu lägga till din egen vilja, dina drömmar och dina egna affirmationer, din förmåga att nyttja din kraft att skapa din verklighet. Ytterligare lite att lägga till är bönen, hoppet, förtröstan, tron, vetskapen om din egen skaparkraft. Änglar, Gud, Devor, det goda och det ljusa...meditationer, kroppsövningar, kost hållning, medvetenhet om vad som är nyttigt och bra för hälsan...som lite krydda kan vi använda oss av Tarot kort, änglakort, mediala personers syner, förnimmelser, känslor, bilder. Och med hjälp av kristaller kan vi skydda, hela, läka och rena...Vi kan välja att använda oss av alternativa behandlingsmetoder och mediciner.

Vi lever idag i en tid då utbudet är stort. Vi är mer fria att själva styra och ställa med våra liv. Kyrkan har inte den makten över oss längre. Nu är vi styrda av lagar och förordningar, regelverk och pålagor från riksdag och regering. Vi är fria att utforska och utröna andra synsätt, andra "religioner" om vi så önskar. Vi lever i en demokrati, i ett fritt land. Ingen kan säga åt dig vad du ska tro på. Pengarna däremot talar allt mer. Pengarna styr mycket, har väl alltid gjort det också för den delen, men nu är inte tron inblandad på samma sätt. Vi kan välja att gå ur svenska kyrkan. Vi behöver inte tillhöra någon tro. Det vi idag kan jobba för är hur pengarna fördelas i samhället, hur regelverk påverkar och styr i samhället. Hur lagtexter tolkas och förs över i samhället. Hur dessa i sin tur påverkar den enskilda människan.

Den nuvarande statsministern talar om en pensionsålder 75 år istället för 65. Försäkringskassan handlägger sjukdom och kommer fram till att de flesta inte har arbetsrelaterade skador...och framför allt inom de kvinnliga yrkena så är det absolut inte arbetsskador.
Sjukdom och arbetslöshet kan inte ingå i detta system. Det skall "bestraffas" med åtgärder som lägre utbetalningar och/eller hot om avstängning, uteblivna betalningar om man inte följer regelverket som tolkats av människor inom dessa olika "kassor". Skolorna i vårt land visar på att vi ligger långt efter andra länder i utbildning/kunskap, priser stiger men inte inkomster. Vi betalar skatt oavsett vi har ett jobb eller inte, vi betalar och betalar och betalar, men ändå står det att läsa om orättvisor, om människor som bor på gatan, människor som inte har råd att leva upp till det här landets normer. Man har inte råd att gå till tandläkaren, man har inte råd att hämta ut sina mediciner, man har inte råd att ta sig till förordade möten inom jobb och utvecklingsgarantin då inkomsten plötsligt rasat ner till 65%. Sen finner man ibland så idiotiska artiklar i tidningarna där det står att läsa att en politiker uttalat sig om att alla föräldrar borde köpa sina barn en lägenhet, eller att man ska ha en större summa sparad på ett konto för sämre tider. Jo, men vad göra den dagen det kontot också är tomt? (Om man nu haft möjlighet att ha sparade medel)
Hur mycket kan den som hamnat utanför systemet påverka sitt liv? Hur mycket kan den hemlösa själv påverka sin situation? Hur mycket kan den arbetssökande påverka sin arbetslösa situation? Blir man hjälpt av pålagor? Blir man hjälpt av att "straffas" ut ur systemet? Blir man mer benägen att få ett jobb, bli anställd av att ens inkomst sänks? Blir man friskare av att man får avslag från försäkringskassan? Växer en arm eller ett ben ut med hjälp av beslut om att det inte ses som varaktigt när man ansökt om medel till att handikapp anpassa ett fordon? Försvinner cancer med beslut om att man inte anses vara tillräckligt sjuk för att få sjukpenning och tvingas ut i arbetsmarknadsåtgärder??? Hur mycket kan man själv påverka sin situation?
Hjälper det att tro? Hjälper det att ta hjälp av sierskor? Hjälper det att lägga sin tilltro till kristaller? Eller alternativa metoder?
När livet är fullständigt omkull kastat, kan man då finna styrka i något överhuvudtaget?  Det finns tyvärr en del som valt att avsluta sina liv efter beslut från exempelvis försäkringskassan, det finns de som blivit "patienter" inom psykiatrin efter att ha tappat orken till att leva upp till det här landets normer om att man inte kan vara arbetslös, att det faktiskt finns jobb att få. När till och med ens omgivning är så inrutad och itutad den synen som är pålagd från högre ort och man blir så ifrågasatt om varandet i arbetslösheten...det tas ingen hänsyn till individuella situationer, familjeliv, boende, skolor, barnomsorg osv. DU SKA HA ETT ARBETE, DU ÄR INTE SJUK, DU SKALL PRESTERA annars hör du inte hemma här i vårt samhälle, sen kan du tro på vad du vill, du får ha vilka intressen du vill, bara du gör rätt för dig först!
Hur ska en människa som lever i utanförskap kunna se det ljusa? Hur kan en människa fortfarande tro på det goda?

Jag lever med min tro om det goda, jag strävar efter att göra så gott jag kan. Jag har en tro på livet, jag har en tro och tillit till det alternativa, till änglar, till affirmationer, intuition, syner, astrologi, kristaller osv men jag finner det svårt att tro på samhället...att tro på pålagor och regelverk, normer osv...jag jobbar på att försöka få allt att gå ihop och runt. Jag är ju en del av samhället men jag finner mig mer och mer i ett ställningstagande till att ställa mig utanför. Jag har svårt att förstå inhumanitet, jag har svårt att greppa att människor i min omgivning, i Sverige först och främst, blir så illa behandlade och så "misshandlade" av attityder och regelverk. Jag har svårt att greppa byråkratin, jag VILL INTE vara delaktig i detta mammon-spel!

Med ljus och kärlek/N

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar