onsdag 30 november 2011

Kristaller, energier, fysiska ting, Reiki m.m....lite allmänt svammel om det som rör sig i mitt huvud.

File:Reiki-2.svg

Kristaller, det är ordet jag fått till mig under några dagars tid. Via tanken, via änglakorten, via viskningar från mitt inre.

Jag har inte använt mig av kristaller på "hundra år". Jag har gjort mig av med dem jag haft, jag har givit bort i present och bara lämnat dem lite här och var. Det var viktigt för mig en gång i tiden att ha och "äga" en massa stenar av olika slag. Men så en dag kom jag på mig själv att vara "störd" av att vi människor är så vansinnigt beroende av saker för att få svar, för att få skydd, för att hela och läka osv osv.
Jag vet att jag sagt till min mor exempelvis att hon inte behöver pendeln till hjälp för att få svar. Den är ett hjälpmedel precis i början, när vi inte har tilliten till svaren inom oss, vi behöver något i den yttre världen som bekräftar svaren på våra frågor. Så var det med kristallerna för min del. Jag kände ett allt större motstånd till att använda mig av de fysiska tingen. Jag vet med mig att jag kan lyfta upp de olika energierna från vilken sten som helst utan att behöva dess fysiska närvaro. Fråga mig inte HUR jag vet detta, jag bara vet!
Samma sak med pendeln, ska jag arbeta med den så gör jag det enbart för att omgivningen behöver någon slags bekräftelse på att det kommer svar från något annat håll än från mig,
 det är som om mina ord inte är tillräckliga utan behöver bekräftas av något synligt, något som kan tas på rent fysiskt. (Nu är det ju inte så att det jag får till mig och det jag sedan ger ut är mina ord, utan snarare ord som kommer till mig från "högre ort" till den jag fokuserar på.) Pendel och pekare är ju något sådant. Likaså kristaller, det är något man lättare kan lägga sin tilltro till om man har den rent fysiskt i sin hand och får visat för sig dess inneboende krafter etc.
Men ändå sitter jag här och vet att jag inte behöver den fysiska stenen för att plocka upp dess energier.

Jag kan rensa, rena och balansera utan dessa hjälpmedel. Jag kan det, du kan det, vi kan det. För vi föds alla med den förmågan! Vi har det i oss, vi har alla den möjligheten. Men om vi sedan väljer att ta det till oss, om vi väljer att lita till den förmågan det är något helt annat.
Det är som med Reiki. Det är inte få förunnat att vara Reikibehandlare, det är inte så att det är en hemlig krets av människor som kan detta, det är inte något som är bundet till magi eller övernaturligt. Det är vår födslorätt att ha tillgång till det. Alla har tillgång till denna energi, den är inte enbart för speciellt utvalda, den är inte ägd av några få. Den universella livskraften är allas! Jag är jättestolt över att ha tagit steget fullt ut att läsa och studera och lita till min kunskap om Reiki, jag valde att ta steget till den tredje delen av Reiki,  för att jag är intresserad av det, jag vill lära mig mera, jag vill verka för det goda och göra något handfast med mina förmågor.

Med reikin kan jag göra både handfast och på avstånd. Jag kan verka för att vara kanal för energin genom att ha en klient på min behandlingsbänk, men jag kan också skicka den genom tid och rum utan klientens fysiska närvaro. Jag kan, om och när jag väljer också lära ut detta till andra tack vare denna tredje del som jag nu valt att ta till mig.
På samma sätt som jag kan "skicka" reiki genom tid och rum så vet jag att jag kan hämta upp kraften och energin från stenarna, kristallerna...jag kan rena och rensa med min egen närvaro i tanken eller genom att vara på plats rent fysiskt. Handfast är väl att föredra när jag gör energirensningar, jag vill ha möjlighet att se med mina ögon och känna in, tona in i ett hem, i ett hus hur det ser ut och hur det känns. Därefter kan jag påvisa vad man kan göra för att få ett bättre flöde, hur man kan undvika att få in negativa energier. Feng Shui kanske du tänker? Ja , kan hända det härrör därur? Jag har studerat en massa olika saker genom åren, jag har lagrat informationen och märker idag varför jag gjort det. Allt jag läst, allt jag gjort i mitt liv kan jag alltså dra nytta av idag när någon behöver hjälpen med diverse olika saker.

I grunden har jag en barnskötarutbildning, pedagogik, lek, ta hand om, vårda och utveckla....senare har jag även utbildat mig till Humanistisk behandlingspedagog med fördjupade kunskaper inom vård och behandlingsformer om missbruk, neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, förståelse för nätverk, sociala problem, vikten av förståelse för vad man kommer ifrån- ens bakgrunds bild, släkt, arvet från tidigare generationer.


(Med termer som dessa; Sociologi, medicinsk grund/missbruk, psykologi ( utvecklingspsykologi), psykiatri,etik, systemteori, kommunikation osv.)

All denna kunskap, all denna vetskap och förståelse kan jag idag förankra i det jag verkligen brinner för att göra, energiarbete på flera nivåer. Jag kan förmedla min kunskap om utvecklingspsykologi till någon som undrar över om deras barn är i fas med utvecklings kurvan...även om jag ibland får utslag av just detta....kurvor hit och dit och funderingar kring om ens barn är normalt eller inte...jag kan förmedla kunskaper om olika metoder som finns för att hjälpa och stötta barn som behöver det, jag kan förmedla kontakter, jag kan förmedla information om olika böcker, tidskrifter---just bara för att jag har det intresset att läsa så mycket inom detta område med människans utveckling, olika behov, energier, spöken etc
Ja, jag vet en massa saker, jag har studerat och läst en massa saker och jag förmedlar detta till den som vill och behöver det.
Hittills har jag gjort det utan att ta betalt för det, jag har inte haft det som ett arbete. Jag har valt att vara anställd och jobbat som behandlingspedagog, som allt i allo inom min utbildnings ramar. Men det har fattats något det saknas hela tiden något.
Jag har inte kunnat sätta fingret på det, jag har inte kunnat greppa det fullt ut. Jag frågar inåt, jag frågar uppåt, jag frågar min omgivning....

Vad ska jag bli när jag blir stor? Vad är min uppgift? Vad är jag här för? Vad ska jag göra resten av mitt liv?

Allt detta börjar ta form, det är inget jag tänker eller har för avsikt att påvisa här just nu, det mesta har ju framkommit i mina texter ändå. Men jag kan ju säga att detta är en del av min irritation tidigare i dag. Texten jag la upp i morse, den handlar i grund och botten om detta. Min kunskap, min strävan efter att verka fullt ut med all min kunskap, att få arbeta med HELHETEN, hela människan. Från början till slut.

Jag kan med hjälp av att tona in på en människa göra en läsning, jag kan se, jag kan känna in, jag kan förmedla. Jag kan hjälpa till att rena, rensa och balansera, jag kan stötta, lyssna och lotsa vidare.

Mitt nästa steg är att komma fram till kärnan av detta stegande fram och tillbaka...jag har alltid villigt betalat för att andra ska göra läsningar för mig, för att få hjälp med att tyda och tolka signaler, för rensningar och reningar, jag har betalat andra för att utföra/ge mig reiki, massage etc...men jag har själv svårt att ta betalt för mina tjänster. Är detta något typiskt kvinnor? Jag vet med mig flera andra, just kvinnor, som haft svårt att prissätta sina tjänster, man har inte ansett sig värdig att ta betalt för utförda jobb, man sätter lågt pris, man gör det gratis, på bekostnad av sig själv och sin tid man skulle haft med familjen osv. Det är alltså mitt nästa steg i min utveckling, Att börja värdesätta mitt arbete. Att inte göra på min egen bekostnad, att faktiskt erkänna min tid som värdefull, att ge mig själv den äran att värdera mitt arbete lika högt som jag värdesätter andras! Jag betalar gärna för tjänster jag har behov av, som jag vill ha och som betyder något för mig. Så är det. Nu behöver jag arbeta på att göra detsamma, att sätta ett pris på det jag ger ut och det jag gör utanför ramen av min familj.

Var är Du i din vetskap om dig själv? Var befinner dig du i ditt liv? Vet du om du har funnit din väg? Vet du om du har hittat hem?

Det är många frågor och svaren finns där någonstans. Men lyssnar Du? Lyssnar jag? Hör jag svaren? Hör du svaren? Ignorerar jag dom? Vad hindrar mig? Vad hindrar dig?

Med värme och kärlek/N

Irritationsmoment

1. Att bli väckt av någon som skriker i ens öra! ( dröm eller spöke?) irriterande i vilket fall!
2. När ens barn kommer hem och berättar något som vuxna (läs lärare) sagt, alltså påståenden som är tagna ur luften! Utan verklighetsförankring.
3. Kraftiga iskalla vindbyar och jag ändå måste ut!
4. Ekonomiska frågor
5. Barn som blir/får dödsdomar utan benådning
6. Människor som inte kan glädjas åt andras framgångar
7. Kraven från samhället
8. Hyresvärdar som tror sig vara allsmäktiga
9. Ignorans
10. Energitjuvar
11. Elakheter som förs och görs i det dolda
12. Lögner
13. Otydliga budskap, dubbla budskap, dolda budskap.

Det finns säkert fler irritationsmoment, men jag kommer inte på något mer just nu! *L*

Jag vaknar alltså irriterad denna morgon. Det gnager i mig och jag upptäcker fler sådana moment ju längre jag är uppe och vaken. Så kan det vara, det du fokuserar på, det växer sig större, mer och mer tillfällen och saker blir irritationsmoment.
Det är något som gnager i mig, kan jag ha ignorerat mig själv, min tid, min vilja, min känsla i något? Det är ju då detta sker! Jag vet sedan förut att jag upplever stagnation, rastlöshet, irritation när jag ignorerat min känsla, när jag inte lyssnat på mig själv, när jag inte följt mitt hjärtas röst. Så; Vad är det irritationen försöker påtala? Vad är det mitt inre vill ha sagt? Vad har jag struntat i? Vad har jag "missat"? Vad är det som vill bli sagt, klargjort, utrett, framlagt?

Ja min irritationslista kan bli lång. Jag känner att jag ska ta mig en liten stund och försöka lösa detta och ge mig ro att landa i det.

Vad har Du för irritationsmoment i Ditt liv? Vet Du varför Du är irriterad? Vad det bottnar i?

Detta får bli dagens frågeställning att ta itu med. Med Kärlek och värme/N

tisdag 29 november 2011

"Normal" ?????

Ja, vad är innebörden av ordet NORMAL? Vad betyder det att vara NORMAL? Onormal då? Då är man inte normal, så mycket har jag förstått. Om vi tittar på ordet N O R M A L....Kan det vara så att normal kommer från ordet norm? Vad är då innebörden av det? En norm? 

Norm kan betyda flera olika saker: Exempelvis;
Sociala normer begrepp inom samhälls- och beteendevetenskap, för underförstådda förväntningar och regler i en social gemenskap
Rättsliga normer; De regler som bygger upp ett rättssystem

Att vara normal måste ju per definition då innebära att man uppfyller vissa underförstådda "regler", man uppfyller vissa beräknade mallar, man följer en kurva som befolkningen i stort följer. Man är ganska lika stöpt så att säga...

Räknas jag då som onormal om jag följer min egen kurva? Om jag inte ser ut eller gör som du? Om jag inte tänker och/eller uttrycker mig som du, är jag då onormal? Att arbeta med alternativa behandlingsmetoder, att Leva med tro och visshet om att livet är så mycket mer än vetenskap och och empiriska studier, att vilja klä sig i annat än det som de stora butikskedjorna "prånglar" ut, att vilja stanna hemma med barnen under hela deras uppväxt, att verka för ett lugnare tempo i samhället, att vilja bo så långt bort från alla människor som möjligt, att vilja leva utanför samhället, att välja alternativa metoder till läkning, till kropps- och hudvård etc är man då normal eller onormal? Följer man en norm eller inte? 


Är jag normal eller inte som är född med en alldeles speciell känslighet och intuition? Att från början ha varit medveten om Livets storhet och skönhet, samtidigt som jag sörjt över att min omgivning verkar ha missuppfattat meningen med livet här...Att ha en medfödd förmåga att se bortom det som är uppenbart, det logiska och det begränsade, att kunna tona in storheten/helheten från första stund, att kunna kommunicera med livet på alla nivåer, att uppleva och se med alla sinnen...är jag onormal då?


I strävan efter kärleken och godheten i och hos alla människor, kan man också bli kallad  NAIV. Eller så blir man beskylld för att vara överkänslig, ha fantasi (överdriven sådan)  När detta sker så anses man ju inte vara normal. Det är inte normalt att vara avvikande, att bete sig annorlunda, ha andra åsikter än den stora massan, att tänka annorlunda, att ha en annan världsuppfattning, att ta in information på ett alldeles speciellt sätt, att ha förmåga att läsa av energier, att kunna se vad som kommer att ske, att vara ifrågasättande, att vilja ha ut mera än det som ges, att fundera och komma fram till alldeles egna unika lösningar osv osv osv


Vem är normal och vem är det inte? 


Det är den stora frågan för dagen! /N

Usui Prayer.wmv

Twin Flame Reunion

"Twin Flame Divine Love" by Liora

Änglars närvaro

Du kanske inte förstår hur änglar arbetar, helar, läker och tröstar – MEN DITT HJÄRTA VET! Ditt hjärta kan förnimma änglarna som kraftfulla förmedlare av andlig energi långt innan Du i din tanke till fullo klarar av att acceptera änglarnas existens.
Fråga ditt hjärta vad det vet om änglavarelserna och LITA på dess svar. 
*HJÄRTATS VISSHET ÄR SANN VISSHET!*

Änglarna hör din bön, men de är begränsade av DEN FRIA VILJAN!
Den fria viljan som är en grundläggande lag för den mänskliga evolutionen. INGEN har tillåtelse att lägga sig i din fria vilja. Om någon del av dig spjärnar emot måste änglarna respektera detta och vänta tills du är redo. 

 Änglarna känner igen en önskan hos ett enat medvetande och hjärta. Och de dras till dig för att uppfylla den. Enbart närvaron av dem utvecklar Dig och Ditt medvetande lika mycket som Din kropp.
Med kärlek/N

Spiritual health - Reiki music

REIKI MUSIC RELAX

måndag 28 november 2011

Vad är DU bra på?


Jag har fått höra att jag är väl-artikulerad...Med en frågeställning kring mig som person, om jag är den jag tydligen så bra ger uttryck för eller om jag bara pratar. Om jag bara är teoretisk eller om jag kan förankra det i praktiken? Alltså; Kan jag omvandla mina teoretiska kunskaper till handling/eller i  handling?
Ja, jag vet att jag kan en massa saker, jag vet att jag förstår en massa saker och jag inser att en del kan jag omvandla omedelbart till handlingar, annat kanske jag behöver träna på eller åtminstone prova för att kunna svara om jag kan det eller inte?!

Med mitt liv och mina livserfarenheter i minne så blir jag väldigt glad för detta påstående att jag är väl-artikulerad. Tänka sig!? Här har jag gått med tvivel och en känsla av att framstå som svamlig och otydlig osv och så får jag höra att jag är så väl-artikulerad. Det gläder mig!! Och det gladde mig att jag kunde ge uttryck för det till personen ifråga också.
Jag kan visst göra mig förstådd iallafall, jag vet vad jag vet och jag kan vad jag kan, så är det bara. Om sen omgivningen inte vet om det stämmer med det jag säger eller med det jag ger ut, ja det kan jag tyvärr inte göra så mycket åt. Jag vet bara att jag är den jag är. Detta är jag, varken mer eller mindre.

Såpass långt  kommen anser jag mig vara i mitt liv, att jag inte har behov av att vara något annat än den jag är. Jag har inget behov av att göra mig till, låtsas vara något jag inte är eller låtsas veta en massa saker som jag inte vet. Det här är jag, jag är den jag är.  Med fel och brister, med ett öppet sinne för att lära mig mer om mig själv, med ett öppet sinne för utveckling. Jag är på väg mot något större...jag känner det, jag anar det, jag förnimmer det. Jag vet inte ännu under vilka former det ska uppenbara sig för mig? Jag vet inte alls hur det ser ut eller hur det kommer att se ut. Jag vet bara att det är något "stort" på gång.


Allt som oftast går vi människor omkring och tror oss mindre än vad vi egentligen är. Vi förminskar oss själva för att det är så vi fått lära oss. Vi skall inte förhäva oss, vi skall inte tro att vi är något eller att vi är bra på något. Jag vet med mig själv att jag ibland reagerar på andras framställning av sig själva, alltså jag kan fortfarande idag komma på mig själv att tycka det vara pinsamt när någon säger sig kunna något exceptionellt bra, när någon stolt presenterar sina kunskaper, sina färdigheter och står för det också med stolthet i hela sin ut strålning  Det är ett bagage som jag har med mig, men som jag arbetar med hos mig själv. Jag vill kunna se det goda och det stora i varje individs liv, var de än befinner sig och jag vill och önskar att helhjärtat kunna bemöta en människas storhet i det de själva känner och tycker sig vara enormt bra på!
Varför får man inte vara stolt över sig själv och sina färdigheter? Varför skall man förminska sig själv och sitt kunnande? Varför är det "förbjudet" att tala om vad man är bra på? Allt som oftast lyfter vi fram saker vi inte är bra på...hur kommer det sig? Varför inte låta oss vända på det och fokusera på det vi är bra på och bygga vidare på det?! Jag är tacksam över min egen förmåga att kunna reflektera över saker och ting, jag är tacksam över att jag kan det och jag är oerhört tacksam över alla mina färdigheter och kunskaper som jag besitter, däribland mitt språkbruk, mitt ordförråd, min egenskap att vara en god lyssnare, min förmåga att kunna se helhetsbilden av vad det än månde vara. Jag kan kliva in i ett hus och ganska omgående se vad som kan göras för att energiflödet ska bli bättre, jag kan planera en matsedel för en vecka, en månad osv. Jag är bra på att laga mat, om och när jag vill vara det. Jag är en hejare på att baka, om och när andan faller på. Jag är bra på att förmedla kunskaper från mina egna livserfarenheter och jag har inga problem med att söka information om det är något jag undrar över.  Jag har en önskan om att kunna förmedla så mycket som möjligt till andra.

Ja mina kära vänner, vad är Ni bra på? Vad är just DU bra på? Vad är dina starkaste sidor? Vem är DU?

Love, Light &Blessings/ N

Recept

Recept

Recept

Recept

söndag 27 november 2011

1:a advent

Det är den första advent idag. Vi har tänt det första av fyra ljus i vår ljusstake. Dagen har bestått av att njuta av vetskapen om att det är den första advent, promenera en stund och att baka lussebullar/lussekatter eller saffransbullar om ni så vill. Ett pepparkakshus står också färdigt i hyllan, barnen får bygga ihop det och dekorera det. Jag gjorde ännu en pepparkaksdeg som skall stå kallt till imorgon. Pepparkakorna som bakades ut av den förra degen börjar redan tryta, vi tycks ha ett kakmonster bland oss här...
Efter lunch tog vi oss promenaden här i staden, för att se på den årliga julmarknaden. Av någon anledning ville ingen av oss handla något eller ens fördjupa oss i det som tillhandahölls där. Baket och julstämningen hemma drog mera än att flanera bland stånden och trängas med en massa människor. Vi var lite förundrade över detta, men väl hemma så sattes det igång med bakningen och filmerna "Ensam hemma" 1 och 2 fick rulla...vi fick oss några goda skratt, trots att vi sett dessa filmer om och om igen under flera år. Det doftar JUL. Det ÄR JUL! Jag njuter av KÄNSLAN, jag njuter helhjärtat av denna tid.

 I övrigt så är jag  inne på min tredje initiering av Reiki. Jag har tagit emot den och jag studerar nu allt vad den tredje delen innebär. Min första och andra initiering innebar för mig en energiförhöjning, så till den milda grad, att jag inte kunde vistas i ett rum med elektronik. Lampor gick sönder, datorer slutade fungera, radioapparater sprakade och tappade signal osv. Den här initieringen har hittills flutit på bra. Inga konstigheter med det elektriska, inga överslag på något vis. Kanske en djupare/ starkare närvaro, känslan av inspiration intensifierad och glädjen över att leva är på topp. Men om det hör ihop med initieringen eller om det har med beslutet att faktiskt göra mig själv den äran att kliva upp i master/teacher delen inom Reiki, ja det vet jag faktiskt inte just nu. Kanske det är lite av varje? Eller om det bara är en del av min utveckling i största allmänhet? Jag har den senaste tiden märkt hur förändrad jag faktiskt är. Jag är inte alls densamme som jag var bara för något år sedan. Luften känns lättare att andas, jag har återupptäckt en del av mig själv som jag lagt i träda ett tag. Jag hör av min omgivning saker som jag hajar till av. Alltså saker, observationer, om mig som person som jag känner att; Men oj, ja, det är faktiskt sant. Jag är tacksam för sådana möten, där det ges uttryck som är genuina, som är sagda till mig, om mig, från den andres synvinkel. Detta gör ju att jag växer som person. Jag är oerhört tacksam för alla sådana möten jag haft och jag önskar kunna möta upp det när det sker. jag vill vara såpass öppen att jag hör, ser och känner det som blir uttalat. Jag törstar efter att lära mig. jag älskar utveckling! Jag älskar verkligen utveckling. jag vill bli det bästa jag som individ kan bli. Efter min förmåga, efter mina premisser, med det jag har med mig. Jag vill bli det bästa JAG KAN BLI.

Jag tänder ett ljus i advent och önskar er alla en ljus och härlig tid! Mycket värme och kärlek/N

lördag 26 november 2011

Spegel spegel...

Speglingar

Hur ska jag veta vem jag är om jag inte blir speglad av min omgivning? Hur ska jag kunna utvecklas och växa om jag inte får respons och blir bemött på ett sätt som ger mig just den möjligheten? Jag behöver ju inte bara kärlek, ömhet, omtanke, värme, mat, kläder...jag behöver också detta andra...det som gör mig till en egen individ, en egen person...
Så, Vem är jag? Vem ser du när du tittar på mig? Vem hör du när du lyssnar till mig? Vem är jag i din känsla? 


Mycket kärlek/N

torsdag 24 november 2011

Min bön

Ärkeängel Mikael, Ärkeängel Gabriel, Ärkeängel Rafael, Ärkeängel Jophiel, Ärkeängel Chamuel, Ärkeängel Cassiel och alla ni andra uppstigna, mästare, ljusvarelser...jag ber om er närvaro, jag ber om er hjälp, jag ber om ert stöd. Jag ber er att närvara i mitt liv, här och nu. Jag ber er att finnas tillhands för alla som ber om det utan att egentligen veta eller förstå att dom ber om er hjälp och närvaro. Jag ber er finnas för mig, mina barn, mina syskon, mina föräldrar, mina släktingar, mina vänner i nuet och i framtiden. Jag ber från mitt innersta väsen att ni ska finnas i våra liv, att ni hjälper oss och vägleder oss. Jag ber om beskydd och styrka, jag ber om mod att genomföra det jag håller på med just nu, jag ber om tydlighet, klarhet, ljus och värme och framförallt om kärlek till alla!

So be it. Amen.

Detta är vad jag studerar och praktiserar...

Reiki är en tusentals år gammal healingform som är mycket kraftfull, men ändå enkel att lära sig. I motsats till de flesta andra healingtekniker så behöver man inte träna upp sig genom meditation, visualisering eller andningstekniker för att behärska REIKI.

Ordet Reiki består av två japanska ord, Rei och Ki
Där Rei kan översättas till universell, vilket innebär allomfattande. Men det betyder också högre visdom, Gudsmedvetandet, den dolda styrkan etc. Översättningen man väljer är beroende på trosuppfattning.

Ki är livsenergin, som flödar genom allt levande, människor, djur och växter. Det finns flera sorters Ki/livsenergier och Rei-Ki är den livsenergin som bäst organiserar flödet av de underordnade formerna av livsenergi i sinnet och kroppen. Reiki kan även översättas till "själskraft" eller "andlig kraft"

Det är alltså en universell livsenergi som strömmar genom Reikiutövaren. Denne använder inte sin egen energi, utan är enbart en kanal för den.

Reiki skiljer sig också från andra metoder genom att healern inte styr eller manipulerar energin medvetet, utan endast fungerar som en kanal. Reikin får flöda dit mottagaren behöver den bäst för tillfället.

(Reiki är INTE ett substitut för vanlig medicinsk behandling, utan ett komplement för att lindra och främja läkning.)

Reiki har tre Grader

Första graden; Kräver inga förkunskaper. Alla kan lära sig Reiki. Under grundkursen får du bl.a. lära dig en del om Reikins historia  och hur du behandlar och ger Reiki på den fysiska kroppen.

Andra graden av Reiki är en fortsättning för dig som vill lära dig mer Reiki. Du får här lära dig att arbeta med avståndshealing. Fler tekniker ingår för mentalt och emotionellt helande. Här tillkommer även symboler.

Tredje graden av Reiki är lärarnivån. Som Reikimaster/ lärare kan du lära Reiki vidare. Du får här lära dig initieringstekniker som gör detta möjligt.

Reiki används på tre olika sätt;
1. Handpåläggning, direkt eller på nära avstånd på sig själv.
2. Handpåläggning, direkt eller på nära avstånd på annan person
3. Genom att sända Reiki-energin till en annan person på annan plats, dvs avstånds helande.
(du kan även använda reiki på/till djur, växter, dina fordon etc.)

En "standard"behandling, på annan person, innefattar handpositioner runt huvudet, axlarna, ryggen, magen, benen och fötterna. Klienten klär inte av sig och ligger vanligtvis ner på en behandlingsbänk. Behandlingen utförs med händerna placerade direkt på personen eller med händerna ca 2-10 cm ovanför kroppen. En behandling tar vanligtvis mellan 45 minuter till 1 1/2 timme.

Så, hur kan en behandling upplevas?
Det är väldigt individuellt hur man uppfattar och upplever en Reikibehandling. Upplevelserna kan variera enormt från person till person. En av anledningarna till det är att energin verkar där den behövs mest för tillfället. Det är också olika hur stor mängd energi man är öppen för och hur fritt den kan strömma i kroppen.

De allra flesta känner i alla fall hur en lugn och djupt avkopplande känsla infinner sig. Jag själv brukar säga att -"om inte annat så se Reiki som en form av stressreducering". Du ligger på bänken, avslappnad, andas lugnt, får ner stressnivån i kroppen och "bara är" den stund som du ligger där och blir lite omhuldad. För en del människor kan det hända att man känner hur gamla obearbetade erfarenheter kommer upp till ytan igen, vilket gör att de gömda känslorna frigörs. Resultatet kan T.ex. bli ett förlösande skratt eller att tårar av sorg tränger fram. Vissa kan känna en tillfälligt ökad smärta när energin arbetar med en blockering, du kan också "spritta till" när musklerna spänns och slappnar av under behandlingen. Reiki energin renar kroppen från gifter. Detta kan orsaka fysiska symtom. Du kan efteråt uppleva att du hostar upp slem, ögonen rinner, du kissar mera, kanske blir du bubblig i magen eller får huvudvärk. Dessa utrensningsreaktioner kan jämföras med dem som brukar uppstå under en fasteperiod. Betrakta det inte som sjukdomssymtom utan se det som att alla är de ett resultat av en absolut naturlig reningsmekanism. Allt är individuellt.

Jahaja, nu har jag svamlat en massa igen. Ta till dig det du känner att du vill ta till dig. Det här är vad jag intresserar mig för, vad jag studerar och praktiserar. Det har hjälpt mig på min väg, det är en del av mig och mitt liv, jag vet att det fungerar. Hur du väljer att tolka, uppfatta, tro och känna inför det, det lämnar jag åt dig.
Vi är alla unika med vårt alldeles egna sätt att se och tolka saker och ting på. Men är du intresserad så finns det både böcker och internet sidor med flera att hämta mera information ifrån
Med kärlek/N

Förunderliga dagar

Har undvikit att tala för mycket om vem jag är, mina livserfarenheter osv. Jag har hittills försökt hålla mig och min person någorlunda neutral i framställningen här på blogger. Jag vill inte bli jämförd med andra eller att någon annan ska jämföra sig med mig. Jag vill att vi alla ska kunna speglas av varandra, med hjälp av varandra. Jag vill lära mig mera om livet och dess innehåll, vilket jag gör varje ny dag i möten med andra människor, levnadsöden, böcker, samtal, tv...jag har också en önskan att dela med mig av mina erfarenheter, mina visioner, mina tankar och mina drömmar. Jag vill och önskar att vi alla ska få vara så fria vi kan i mötet med varandra. Att se den verkliga personen, att se människan. Utan att döma, utan förutfattade meningar. Jag har som avsikt att bli trygg i mig själv, fullt ut. Att stå stadig på jorden med båda fötterna i marken och huvudet upp. Jag har för avsikt att lära mig stå stadig i vad som än kommer i min väg, jag önskar att vi alla ska kunna leva så fritt som det bara går att leva. Fullt ut, varje sekund. jag önskar och strävar efter att kunna hålla mig objektiv när jag ser en annan person och när jag lyssnar till det du säger. Jag vill kunna möta upp helt ren och blank. Utan att dra slutsatser om vem du är. Jag vill verkligen leva på ett sätt som ger både mig och dig en känsla av närvaro.

En längre tid har jag arbetat med att försöka formulera mina önskningar så tydligt som möjligt. Att komma till klarhet med VAD det är jag VILL HA i mitt liv och HUR jag ska framställa och tydliggöra det för mina kära vänner änglarna och alla de andra kära ljusvännerna som skall hjälpa till på vägen...
Under många år har jag haft denna kommunikation öppen till universum, men det är inte alltid så att jag lyssnat och hört svaren. Ibland har jag förbisett och helt enkelt inte hört. Ibland har jag varit otydlig i min framställning av önskningar och drömmar. Jag har alltid fått det jag fokuserat mest på, så mycket står i alla fall klart och tydligt för mig. Jag har bett om vägledning, om styrka att orka, om hjälp att förstå min uppgift och om det är meningen att jag ska arbeta och få betalt för min livsuppgift eller om det är två skilda saker. Ärligt talat så vet jag inte detta ännu? Jag har ingen som helst aning om jag ska arbeta med det jag kommit hit för, då jag fortfarande också är osäker på vad min livsuppgift är.
Det enda jag vet är att jag brinner för att hjälpa människor, Reiki är ett stort intresse jag har, Reikin har hjälpt mig med min kommunikation, med att fokusera min kraft, kanalisera min förmåga att hjälpa andra till ett lugn, Reikin har öppnat upp för att acceptera att jag är den jag är. Med alla mina olika förmågor att känna energierna i ett rum, att vara lyhörd, att vara "känslig" för det osagda, att se det andra kanske inte ser. För mig har Reikin inneburit att jag kunnat samla ihop allt under ett och samma tak så att säga. Det är min väg, det mitt sätt att se på det. det är jag och jag börjar acceptera det, jag är inte helt i hamn med det ännu. men min intention är att jag ska våga vara den jag är, på alla plan i alla dimensioner. jag älskar att få förmedla kunskap och vidare befodra till den som behöver och ber om det. Jag har en kunskapsbank inom mig som man kan komma långt med....så mycket vet jag, men hur i hela fridens namn ska jag omsätta detta i praktiken? Finns det en arbetsgivare som har behov av mig? Med all denna kunskap som finns paketerat i mig? Finns det en plats för mig, där jag får en lön som gör det möjligt för mig att ta hand om alla utgifter jag har? Finns det en sådan plats för mig? Där alla mina kunskaper kommer till sin rätt? Kan jag verka helt och fullt ut som anställd eller ska jag starta upp en egen verksamhet som inkluderar allt jag har i mig, all min kunskap, all min erfarenhet...? Jag vet ärligt talat inte vad som är rätt och riktigt. Finns det möjlighet att kunna kombinera det på ett vettigt sätt? Kan man göra det? Går det att genomföra?

Jag avslutar en av många dagar med att sända upp en bön om hjälp. Jag ber alla mina kära änglar att hjälpa mig sortera upp allt detta som snurrar i huvudet, i magen, i känslan. Det ogreppbara, den subtila energin som finns runtomkring alltet, varandet. Jag ber om hjälp och vägledning, om klarsynthet och tydlighet. Jag ber om hjälp att behålla fokus på VAD det är jag VILL ha i mitt liv. Hur jag vill att det ska vara och jag ber också om verktygen till det. Jag ber och plötsligt finner jag en sida där man erbjuder REIKI utbildning, certifiering av alla tre "grader".
Jag har initierats i 1 och 2 men har velat fram och tillbaka om trean. Inte trott mig behöva den, inte trott mig vara värdig den, inte trott mig färdig nog att ta steget fullt ut. Men nu erbjuds jag detta tillfälle, ett erbjudande som mitt inre bara skriker rätt ut om...JAAAAAA!!!!! Och kostnaden då? Ja, jo, jag kan nog klara av den...kanske?!...Måste tänka en stund...och samma kväll ber jag intensivt om ett tecken, snälla hjälp mig! Hjälp mig att ha möjlighet att uppfylla detta! Mitt inre VILL verkligen detta. Jag vill komplettera min reiki med trean också. Det är nästan tio år sedan min 2:a initiering och certifiering. Jag kan det, jag vill det.
Innan jag somnar ber jag så till änglarna att höra min bön om vägledning och jag lägger mina bekymmer i deras händer och somnar. Den natten drömmer jag om "angels", det är lite lustigt, för det kommer till mig på engelska...och nästa morgon slår jag på min dator, bara för att upptäcka att Reiki utbildningen nu plötsligt har ändrat, det redan ganska låga priset, till ett ÄNNU lägre pris. Detta har alltså skett under samma natt som jag bad om besked, om stöd och vägledning....det är en utbildning som sker på distans och lärarna finns på andra sidan atlanten...ojoj...nu kan jag bara inte förneka mig detta längre!! Priset gäller bara veckan ut och sedan blir det ordinarie igen.
Märkligt...jag tänker inte så mycket djupare i detta. Utan jag gör slag i saken, tar mig i kragen, spottar i näven och anmäler mitt intresse till det. Och idag har jag gjort mig "oskyldig" genom att betala för det också.
Till detta sker ännu en sak, samma dag faktiskt, som jag började klura på om jag skulle göra mig den äran att uppfylla min sista del i Reiki utbildningen....Jag får ett samtal från en arbetsgivare, man vill träffa mig på kort notis. Redan dagen efter. Kan jag komma på intervju? Jag tackar naturligtvis ja. Två träffar samma dag. Jag åkte alltså på en intervju och bara kände atmosfären inne hos den organisationen...det var ljust, det var lätt att andas, fantastiska handslag, genuint intryck, ögonkontakt och ett hjärtligt välkomnande. Det bara kändes rätt och riktigt. Det kändes lättsamt och äkta. Jag säger inget ännu om själva arbetsmomentet, men kan dela med mig av upplevelsen. Detta var första gången under hela min yrkesverksamma tid som jag upplevde att jag kunde vara helt öppen. Mina papper innehöll ALLT jag är, allt jag gjort, allt jag studerat etc. För första gången upplevde jag samma respons från en arbetsgivare som jag upplevde under min utbildningstid till behandlingspedagog. Utbildningen var upplagd just på mötet, det öppna objektiva mötet, det är i allafall min upplevelse av den. Att tillåta människor vara den dom är, att låta personen ge uttryck för sin sak, utifrån sina erfarenheter i livet. Att finna och möta människan där denne är just nu. Ja det var ett förunderligt möte på denna organisation. Jag blev lite "omskakad" just på grund av det. Mötet och öppenheten, acceptansen och innerligheten. Det kändes så ÄKTA och så bra. Vad detta kommer att leda till, det vet jag faktiskt inte? Jag har ännu att ta ett beslut om det, jag vet verkligen inte om det är rätt, om det blir rätt? Ännu en träff är planerad och då ska jag kanske kunna veta hur det blir? Det här är något att arbeta med känner jag, plötsligt ploppar det upp en massa tvivel, för- och nackdelar, kostnader, omkostnader, praktiska detaljer. Det är många saker som far i huvudet, det uppstår nya frågor, MÅNGA frågor och så tassar tvivlet in. Tvivel kring omständigheter, tvivel på min förmåga, mitt kunnande. Och ännu mera frågor och funderingar på om jag är redo för det, om jag har ork och förmåga att handskas med det, om jag kommer att arbeta på bekostnad av mig själv eller om jag faktiskt kan stå kvar i mig själv med tydlighet för var min gräns börjar och slutar.

Jag stannar här, men jag lovar att jag återkommer *L*

Mycket Ljus, Kärlek och Värme till alla er som orkat läsa. Namasté/N

onsdag 23 november 2011

One-Moment Meditation (www.onemomentmeditation.com)

Ett enkelt sätt att ta en liten stund för sig själv, för centrering, för att lugna ner sig, för att stanna upp i stressen eller vad det nu kan vara...Lyssna, se och prova! Ljus och kärlek till er alla!/N


fredag 18 november 2011

Med kärlek...

 Jag lägger mina bördor i händerna på mina änglar. Jag släpper det och jag återsänder till avsändaren de energier som inte är mina. Kvar blir jag själv, med förvissning om att allting löser sig och det blir till det bästa för alla parter.
Klockan är 23.00 och det är dags att låta sig vaggas till sömns. God natt värld./N

torsdag 17 november 2011

BarnaTro och lek.

Idag är sådan dag då jag får tvinga mig upp och göra det jag ska. Jag behöver verkligen hämta upp kraften från mitt innersta, från djupet av mig själv. Jag har fastnat lite i min tankegång och mitt väsen stretar emot, slits mellan det jag vill göra och det jag måste. Håglösheten vill ta över, känslan av maktlöshet vill träda in och ta över. Idag är verkligen en dag då jag får jobba för att finna ro, för att få fram ljuset, för att verkligen finna mening. Inombords skriker jag ut min frustration, i känslan är jag irriterad och heligt förbannad på det mesta i vårat samhälle. Ja, idag får jag verkligen jobba för att finna lugnet, för att finna ro i själen, för att vara i nuet, för att se meningen med detta liv. Jag har samtal i mitt huvud, försöker tala mig själv till rätta, petar mig själv i sidan för att öppna ögonen och se det vackra jag har omkring mig. 
Jag VILL INTE förstå sakers natur, jag vill inte vara snäll, jag vill inte vara trevlig och gullig, jag bara vill inte se det positiva i allt omkring mig. Bläää! JAG VILL INTE!!! Lipar åt människor i tanken, lipar och gör fula grimaser åt mig själv i spegeln. Stampar lite med foten i golvet. Svär inom mig och säger de fulaste ord jag kan komma på. Allt är bara fult och så innerligt urbota tråkigt och trist. Far åt pipsvängen allihop! Lyssnade på radion, där talar man om det fina med adventsljusstakarna som snart är uppe i var mans hem och fönster. Och  jag undrar i mitt sinne vad det nu är så intressant med det, att man behöver tala om det i radion. Saken var den att man talade om att man skulle ta reda på vilket sken lamporna ger i stakarna innan man köper hem den, så man inte blir besviken. Jaha??? OCH??? Detta ger mig en vink om att det är mitt lilla jag som inte fått tillräckligt med uppmärksamhet...jag fångar upp henne lite, så där i flykten...Ahaaa...för jag vet att jag älskar julen, jag älskar att pynta, jag älskar allt som hör julen till. Njuter av adventsljus och stjärnor, har alltid sett fram emot att få plocka fram det som hör julen till...jag är något på spåren...mitt dåliga humör, min sura min, min lust att bara lipa och göra fula grimaser åt allt och alla---det hör ihop med denna lilla tös jag har inom mig, hon som inte vill acceptera orättvisor, hon som inte vill att världen ska vara ond eller ful. Den lilla tösen som vill dansa och sjunga, närhelst andan faller på. Hon som inte ville bli som de vuxna, tråkiga, trötta, utslitna av alla måsten, av alla påtvingade och pålagda måsten från omvärlden. Hon som levde på tron om det vackra i livet, hon som verkligen trodde att livet är underbart, fantastiskt, fullt av äventyr, hon som levde för att sjunga och dansa. Hon som trodde på älvor, tomtar och troll. Hon som njöt av att vara prinsessa och fångad av draken, hon som kunde trolla fram de vackraste maträtter ur det som fanns på gården...gräs, jord och rötter blev en gång i tiden helt underbara galamiddagar...ler lite åt tanken, åt minnena. Tänk vad lite det egentligen behövs för att finna tråden, för att se orsak och verkan. Ni förstår, jag har inte bejakat min lilla tös på ett tag, hon den lilla som inte vill vara med i det här samhället, med pålagda måsten och hot om repressalier om man inte uppfyller vissa krav.
Jag har gått omkring lite, här i mitt hem, funderat och klurat på vad det är som är fel? Då jag känt denna enorma frustration, denna lust att bara stampa i golvet och vägra röra mig ur fläcken...och nu kom jag ju på det. Jag har inte lekt på länge. Jag har inte busat eller skojat på väldigt länge. Jag har förbisett den här lilla tösen i mig. Hon som vill leka. Mitt vuxna jag är så förståndigt, är så förbaskat allvarligt. Mitt vuxna jag som hela tiden bollar med allt som behöver göras. Mamman som ser till att maten lagas, mamman som diskar, städar, handlar, tvättar. Som nattar och tröstar, som ser till att allt är i sin ordning för kommande dagar och veckor. Den vuxna som är ålagd att vara ansvarsfull och duktig. Den vuxna som ska veta och kunna det mesta. Den vuxna som ska följa regler och normer, den vuxna som ska föregå med gott exempel. 

Detta har jag haft med mig nu i några dagar. Tankar kring hur trist allt är, hur vansinnigt, urbota tråkigt allting är...samtidigt som jag haft en känsla inom mig som velat få mig att hitta på något roligt, busigt...Vi behöver leka mera! Vi behöver få bejaka vårt inre barn. Vi behöver få ge oss hän i leken och buset. Vi måste få släppa loss lite. Jag vet inte vad jag kommer att hitta på under dagen, jag tänker att det får visa sig, nu när jag kommit fram till "pudelns kärna" så att säga  så tänker jag att det får visa sig helt enkelt. Den här lilla tösabiten som finns inom mig får allt vara framme och visa vägen...

Ha de så gott ni kan!/N



onsdag 16 november 2011

Frustration som uppstår när livet står stilla.

Det behöver hända saker hela tiden för att slippa känna, tänka efter och bara leva vidare. Istället för att bara vara i tystnad, i stillhet så söker vi hela tiden efter mening, vi fyller upp och ut tiden med göromål och saker. Vi stressar omkring för att slippa tänka och känna . Vi flyr det faktum att det är i nuet vi behöver befinna oss och att det är i nuet vi lever.
Det förflutna är där bakom, framtiden är där framme. Allt som oftast är vi antingen i dåtid eller i framtid och alltför sällan befinner vi oss här och nu.

Love/N

tisdag 15 november 2011

"Vårt dagliga bröd"

Suckar djupt, känner en enorm håglöshet efter några dagars studier om vad det är vi utsätter vår kropp för genom det vi stoppar i oss. Det här borde inte få mig ur balans, då det inte är något nytt för mig. Jag har ju läst på, jag har ju vetat detta i flera års tid men släppte taget om det ett tag. Böjde mig, vek undan blicken, låtsades inte om det, orkade inte "hålla på". Men nu är jag där igen, vid detta vägskäl, jag kan inte ignorera det längre, det måste ut, det måste till en förändring, jag behöver ta tag i det igen!

Bara det här med sötningsmedel;

ASPARTAM här i Sverige under E nr 951, det är ett gift för hjärnan som påverkar centrala nervsystemet och förstör nervceller!!! Regelbundet intag förstör nervbanor och kan bl.a. ge upphov till huvudvärk, migrän, minnesförlust, andningssvårigheter, yrsel, trötthet, humörsvängningar, sömnsvårigheter, förvirring, personlighetsförändringar, diabetes, viktökning,hyperaktivitet och koncentrationssvårigheter.
Aspartam sänker serotoninhalten i blodet vilket kan leda till oro och depression.

SUKRALOS är inte bättre det! Det är ju förtusan ett naturfrämmande klororganiskt ämne!!! SUCK!!!
Vem tusan är det som bestämt att vi ska ha denna skit, rent ut sagt, i vår mat? I det vi stoppar i oss??? Vem är det som kom på det? Varför?

Eller vad sägs om SMAKFÖRSTÄRKARE  E nr 621 GLUTAMAT...vilket tillverkas bl.a. av råolja och har som biverkning personlighetsförändringar, aggressivitet, minnesförlust, koncentration- och inlärningsproblem

Det finns mycket mera, men jag stannar där...och sammanfattar detta med att jag är på banan igen och tänker inte kliva av en gång till. Genom att göra som jag gjort i det stora hela tidigare så lyfter jag nu upp all min kunskap till ytan och tar tag i detta för min egen skull och mina barns skull!! BORT med kemiska tillsatser i mat, dryck och hygienprodukter. Bort med sötningsmedel, smakförstärkare, färgämnen, konserveringsmedel etc.
Nog om detta. Ta hand om dig! Var uppmärksam, tänk efter/känn efter vad som är rätt och riktigt för Dig! Namasté/N

måndag 14 november 2011

"Du har så´n fantasi"...

Så var det någon som sa till mig för ett antal år sedan. Det sades inte på ett positivt sätt, snarare med klander . Det fick mig ur balans en stund och jag började fundera på de uttalade orden. Då var jag inte där jag är idag i förståelsen för min egen person/personlighet. Jag "förlorade" mig själv ett tag p.g.a. det uttalade. Ockuperades av funderingar kring just det sagda. - Vad menar människan? - Varför sa han så? - Varför så nedlåtande ton i fraseringen av orden? - Är det fel att ha fantasi? - Är det fel av mig att vara den jag är? -

Om ni har sett eller ser på programmen/tv-serierna MEDIUM och GHOSTWHISPERER så kanske ni till viss del  kan förstå vad jag egentligen refererar till vad gäller "min fantasi"...
Minnen från förr, mycket längre tillbaka än det som ses som sanning och varande i den här kroppen, den här familjen, den här släkten finns också att lägga till, till "min fantasi".

I många år var jag tyst, jag sågs på som en blyg och tystlåten person. Medan jag själv letade efter bevis, fakta, vetenskapliga förklaringar till det jag såg, det jag mindes, det jag upplevde i drömmar och vakna tillstånd. Ute i samhället var det svårt att uttrycka sig om det jag såg, kände och upplevde. Jag gjorde allt för att slippa, allt för att passa in.

Jag har så´n fantasi, Kanske det också hänger ihop med att jag är uppvuxen i en familj där verkligheten inte var rolig att handskas med. Vi var annorlunda och udda. Vi var invandrare, med krigstrauman som arv i bagaget, med ålderdomligt uppfostringssätt, med srtävan efter det goda livet i det rika landet sverige. Vi gjorde vad vi kunde för att inte vara avvikande, för att passa in. Mycket kraft gick till att "spela med", att låtsas förstå den så kallade verklighet vi hamnat i här i det goda landet Sverige. Det om något är väl också att ha fantasi, när man försöker anpassa sig till ett nytt lands normer, när man försöker finna en plats att överleva på? Att sedan också lägga till "Seendet", intuitionen och känslan för det s.k. onaturliga som är nedärvt, det gjorde det inte lättare. Jag är inte den enda i släkten som ser, som intuitivt känner och bara vet...det finns många fler. Mina barn har också uttalat saker som väldigt små, om minnen från andra tider om föraningar och syner. Tack och lov så kan jag bemöta det. Jag kan åtminstone låta bli att vara nedlåtande och sarkastisk. Dessa förmågor har vi alla, det är min övertygelse. Om vi sen får visa det, får stöd och uppmuntran i att utveckla det på ett sunt sett är en "annan femma"

Den sociala normen...den samhälleliga synen om vad som är rätt och fel, allmänt spektakel och/eller kuriositet? Galenskap eller oerhört fantasifullt? Ja idag ger jag "blanka f-n " i vad andra tycker och tänker om gåvorna jag är välsignad med. Jag står upp och vågar tro och leva med gåvorna jag välsignats med. Jag stöttar mina barn i att våga plocka fram sina gåvor, eller ja, jag försöker i allafall finnas till hands för dem efter bästa förmåga. Jag välsignar fantasin, jag välsignar det intuitiva, seendet, fantasifullheten osv.

Blessed Be säger jag med kraft, inifrån och ut.

Tänk vad någons ord kan styra och ställa till det i en människas liv! Någon uttalade något nedlåtande om min s.k. fantasi och detta fick mig låst i mig själv en stund, tänk vad det sagda ordet kan styra!? Även det som är osagt kan styra en hel del, men det tar vi en annan gång.

Namasté/N

fredag 11 november 2011

Förunderligt, mystiskt, härligt, ljuvligt, fantastiskt, stämningsfullt...

Jag står här vid strandkanten och ser på ljuset i morgondimman. Det är fridfullt och tyst här ute. Vilket underbart tillfälle att fylla på med energi!

11.11.11

Magiska siffror, ett magiskt tal...vad skall ske idag? Vad innebär dessa ettor?

Så här skriver Birkan Tore på Facebook...




Happy 11/11/11!! Today is one of those special days when planet earth is being showered by powerful new energies and divine wisdom. This is a great activation and one of the big steps that prepare us for even more powerful energies and changes to come. If you can, try to tune in at 11;11am your local time in a meditation together with your angels, masters and guides. It would help to clear the space and chant before 11:11 in order to raise your vibrations. Focusing on unconditional love can also help you open your mind and heart to these beautiful energies. Make raising your vibrations your goal not only for today but everyday. See if a thought or action is bringing you down or lifting you up. When you raise your vibrations, your life will reorganize itself based on your current energy. ♥

Och Doreen Virtue; 



As the calender clicks to 11-11-11 and the full moon symbolizes all of the spiritual light shining upon us, may we all pause to accept this gift with open hearts and minds.


This is an opportunity to completely detoxify your mind and emotions. Release anything heavy or unwanted NOW. Stand outside under the full moon light and consciously decide to let go of toxic guilt, anger, fear, and anything eroding your peace of mind. Face your true thoughts and feelings, without hanging onto them.

And then be as a child with complete trust and faith as you nurture yourself with the healing love that is pouring down from the heavens onto you and everyone on earth. Absorb this light as the embrace of the angels who love you unconditionally.

111111 in Angel Numbers is highly significant of a gateway energy opening where everything is possible. Please align your thoughts and feelings with our collective desires for a peaceful and healthy planet. The angels can uplift you at your request. Thank you for your contribution to this beautiful experience! Love, Doreen

torsdag 10 november 2011

Ett ögonblick


Detaljer, ögonblick, detta nu...det finns ingenting annat än detta nu. Det förflutna är bakom, framtiden är framför och jag är här och nu. 
Mycket värme och kärlek till alla och envar! Ta hand om er./N

Tankar om existensen och varandet.

Hela vår existens har sin grund i helig geometri. Det finns en ordning och den gäller från minsta partikel till att omfatta såväl varje människa som hela universum.

Alla religioner har samma kärna. Oavsett om riter, språk och traditioner växlar så är grunden och målet detsamma, Den intima föreningen med det gudomliga. Låt oss alla förenas i detta, i denna vetskap, vi tillhör alla samma ras; Människan.

 Det fysiska och andliga hör samman. Allting handlar i grund och botten om att förädla sitt material--alltså människan själv--till sin fulla potential. Alla är vi här av en anledning, alla har vi ett syfte, alla har vi en mening med våra liv. Vi har alla ett gemensamt mål vilket är att ta oss åter till det ursprungliga helhetstillståndet.

Vad vi väljer att göra är VÅRT ansvar, vi kan inte lägga ansvaret på någon annan. Var och en av oss har gåvor och förmågor som vi skall hedra. Vi kanske inte alltid minns vårt syfte eller vår uppgift, men då har vi möjlighet att få hjälp att minnas. Vi kan vända oss till våra änglar och be om hjälp att minnas. Vi ber och sedan behöver vi stanna upp och lyssna inåt. Ja just så, INÅT. Kommunikationen med änglarna är ingen monolog, det är en dialog och svar får du om du bara lyssnar, ser och känner efter...
Kanske möter jag någon på min väg som ger mig ett svar, kanske hör jag något på radion, kanske hör jag ett svar i någon låt, eller ett tv-program. Jag kan höra svaren inom mig, plötsligt vet jag bara att ja så här är det, så här ska jag göra, det bara känns i hela mitt väsen att det är svar, att jag gör rätt, att jag förstått.

Jag har genom åren haft kontakt, ibland mer och ibland mindre. Allt beroende på mig själv och hur väl jag lyssnat och tagit svaren till mig. Jag upplevde ett tag att kontakten var bruten, jag förstod inte vad jag gjorde för fel eller varför jag plötsligt kände mig som hängandes i en tråd, utan kontakt varken med mig själv eller någon annan. Varande människa, vanlig Svensson var vad jag strävade efter. Passa in, vara en arbetsmyra, en i mängden, likadan och anpassad till det samhälle som vi lever i idag.
Detta har pågått sedan jag var liten, ett tag är jag kommunikativ med mina änglar, med det gudomliga, med alltet, sedan läggs locket på för att orka vara människa, likadan som alla andra, alla som inte förstår hur jag är eller hur jag tänker, känner, upplever. Livet har många gånger varit ensamt på det viset. Jag ser mer, jag ser bortom orden, bortom det uttalade, jag ser energin av det som sägs, jag ser en människa men samtidigt ser jag också bortom ytan, jag VET att det är mer. Essensen är så mycket mer än bara en kropp, än bara det fysiska. Minnen finns kvar från andra tider, då det straffades att vara "synsk", medial, läkekunnig osv. Detta har också satt sina spår, detta har också påverkat mina val. Rädslan är mäktig när den får övertaget. Jag är i sig inte rädd för min kraft eller min förmåga. Det är omvärlden som skapat denna rädsla hos mig. De rådande samhällsstrukturerna, normerna, reglerna i olika tidsepoker, där det skulle kuvas, där det var förbjudet, där det handlade om makten över människor. Rädslor som bottnade i okunskap och rädsla för att tappa ansiktet, tappa makten över massorna. Allt detta har påverkat mig från att tala fritt, från att visa vad jag kan, för att verka öppet och hedra alla mina gåvor jag har fått. Men nu är jag här, jag väljer att visa andra min kunskap, jag väljer att tala mer och mer öppet om min kontakt "uppåt", jag väljer att hjälpa andra som ber om hjälpen. Jag är inte längre ensam, jag har i min närhet andra som också vet vad som sker, vad som har skett och nu också vad som är på väg in. Jag älskar detta strålande arbete. Jag bara älskar att få vara den jag verkligen är.
Visst finns det inre strider fortfarande---vilka är baserade på rädslor---men jag väljer att stå dessa ansikte mot ansikte så att säga och fortsätter min väg, min alldeles egna väg, den jag kommit hit för.
Jag finns här för att hjälpa, för att assistera, för att hjälpa till att hela. Jag påstår inget till någon annan utan följer bara min egen sanning. Min väg är min, min sanning är min.

Vilken är din väg? Vilken sanning är din? Vad är din uppgift? Vad är det som du bara älskar att göra? Vad ger dig kraft och mod? Vad ger dig mening? Vad får hela ditt väsen att bara skrika JA!?

Namasté

tisdag 8 november 2011

Ärkeängel Metatron (Enoch) Violett/Grön

Ärkeängel Metatron anses vara den högste av dem alla. Ses som Närvarons Ängel och arbetar tillsammans med Jungfru Maria för att hjälpa barnen, både på jorden och i andevärlden.


Metatron ; " Han som har tronen bredvid den Gudomliga källan" 


Metatron är Ängeln av överenskommelser och barnens beskyddare - finns även med de som arbetar med barn. Metatron finns alltid nära de barn som har "förmågor" och som är känsliga och "hans barn" är de som kommit till jorden som Indigo - eller Kristall barn. 


Metatron kan hjälpa oss att organisera oss, strukturera det vi gör samt få oss att se den Gudomliga ordningen bakom allt. Han hjälper oss att prioritera rätt och att synkronisera våran vilja med Guds vilja. Han hjälper oss också att koppla in oss till det högre medvetandet. 
Metatrons mål är att hålla dina tankar fria från "skräp" så att du är redo att ta emot de sanningar som gör att du kan bli det bästa du kan vara. Han hjälper dig att ansluta till "din egen sanning" och ditt högre jag om du frågar. 
Metatron påminner oss om att allt börjar med en tanke. Och att Du skapar din verklighet utifrån dina tankar! 


Kopplat till Metatron; Symboler, Geometri, Matematik, Esoterisk vetskap, Matematik, Alkemi.


Färgen Violett; (lila)
Är sätet för vår andlighet, beskydd och den mediala kommunikationen.
Ger ett inre lugn och healing samt driver bort missunsamhet och svartsjuka.
Dess positiva egenskaper är; 
Ambitiös, Aristokratisk, Konstnärlig, Kreativ, Dramatisk, Gåtfull, Extravagant, Rättvisa, Feminin, Oberoende, Intelligent, Ledare, Lyxig, Magisk, Majestätisk, Mystisk, Ädel, Nostalgisk, Stolt, Ansvarig, Rik, Kunglig, Hemlig, Sensuell, Allvarlig, Sofistikerad, Andlig.


Färgen Grön;
Stimulerar för drömmar. Den står för känslosaker, hjärtats angelägenheter, böjelser, kärlek, frid och lugn. Den står även för närhet, vilja, trygghet och förtroende. Grönt hjälper till att skapa balans i kropp och själ, stimulerar ömhet och generositet och är tröstande. 
Dess positiva egenskaper är;
Äventyrlig, Analytisk, Framåtsträvande, Ren, Trofast, Ärlig, Fri, Färsk, Vänlig, Generös, Lycklig, Harmoni, Frisk, Lat, Naturlig, Neutral, Välmående, Lugn, Avslappnad, Säker, Uppriktig, Stabil, Kraftfull, Ung.


Blessed Be, Let there be light! / N

Ärkeängel Jophiel GULA strålen

 "Den gudomliga källans ljus", "Skönheten av gud".


Jophiel anses vara Paradisets Ängel, konstnärers Ängel och Ängeln av upplysning.  Jophiel hjälper oss att tänka goda tankar för att kunna föra in mer skönhet i våra liv och ger oss inspiration, kunskap, visdom, upplysning, förståelse, medialitet och klarseende.


Hjälper till att rena platser från negativ energi. Assisterar i att ge dig en mer positiv framtidsutsikt.  Jophiel motarbetar stress och talar om för alla att gå ut i naturen och hämta kraft - för det är det bästa sättet att rensa ut lägre energier.


GULT är solens färg, Gult står för chefsförmågor, förmåga att genomföra saker, kraft -  och egoenergi, styrka och vilja.


Den gula färgen stimulerar nerverna och skärper sinnet. 


Dess positiva egenskaper är ; 
Aktiv, Ljus, Glad; Kommunikativ, Säker, Energisk, Expansiv, Uttrycksfull, Extrovert, Vänlig, Gyllene, Idealist; Uppfinningsrik, Intelligent, Livlig; Logisk; Optimistisk; Filosofisk, Lekfull, Nöjd, Spontan, Stimulerande, Skinande, Tankeväckande, Vital, Ung. 


Namasté/N

måndag 7 november 2011

Min sanna natur eller Att vara i sin sanna natur.

"Att vara i sin sanna natur"...detta ska jag alltså skriva om. Jag tuggar på pennan, jag går runt ett par varv i min lägenhet, jag vandrar i tanken fram och tillbaka. Vad innebär det? - Att vara i sin sanna natur - ????

Jag söker bland mina papper, har jag skrivit om det förut? Har jag gjort anteckningar tidigare? Vad i allsin da´r innebär det att vara i sin sanna natur? Och hur ska jag återge detta? Hur beskriver jag på bästa sätt för andra vad det innebär att vara och leva i sin sanna natur?!

Kanske hjälper det om jag skriver ner några frågor som jag fått till mig?

* Vart är jag på väg?
* Vad är den viktigaste frågan i mitt liv just nu?
* Kan jag vila i sådant som sker och som jag inte tycker om att det sker?
* Kan jag låta det som försöker haka sig fast i mig passera?
* Ska jag acceptera eller agera?
* Hur kan jag ge mitt liv näring?

Eller ska jag ta hjälp av påståenden/positiva affirmationer/ visualiseringsövningar/meditationsbilder?

* Ge av dig själv, men inte på din egen bekostnad!*
* Jämför dig inte med andra*
* Vet att du är älskad bara för att du finns*
* Var den du verkligen är*.....alltså...detta påminner ju om min sanna natur...kan jag ha kommit en bit på vägen? Kan det vara så att det handlar om att min sanna natur är det samma som att vara den jag verkligen är?
Och då uppstår ju naturligtvis en följdfråga. - Vem är jag? Vem är mitt verkliga jag? Är jag den som min mamma påstår sig se och känna? Är jag det som mina syskon säger att jag är? Är jag den som skolan sa sig veta att jag var? Är jag den som min partner ser, känner och tror sig veta att jag är`? 
VEM är jag? Och Vad innebär det för mig att leva och vara i min sanna natur?
Kan det vara så att jag endast kan vara mig själv, jag kan ju inte leva ett liv som någon annan stakat upp, som någon annan bestämt åt mig---för då lever jag ju inte i enlighet med min sanna natur. Jag behöver alltså först reda ut vem jag är, var i livet jag befinner mig, vad mina egna känslor är och hur jag mår allra bäst av att leva min tid på jorden...ahaaaa * glödlampa* Nu börjar det lossna, nu tror jag att jag är något på spåren!

Min sanna natur, att vara den jag verkligen är, att leva livet fullt ut efter mina förutsättningar, att leva det liv jag själv vill leva, att bygga upp mig själv med det jag själv valt att ha i mitt liv, att ge av mig själv men inte på bekostnad av mig själv, att finnas tillhands för barnen och kärleken men ändå hedra mig själv och min egen tid. Att fullkomligt älska att vara den jag är, med alla begynnande ålderstecken, överskottshud och annat som livet givit mig på min väg hittills. Att våga njuta av den här tiden på jorden, att ge mig respit, ge mig tid att finna ut vad det egentligen är som JAG vill ha i mitt liv, vad det är som definierar MIG, vad det är som ger mig mod, kraft, ork, styrka, värme och vilja att fortsätta en dag till...En dag i taget, ett steg i taget, en sak i taget---detta för att överhuvudtaget komma dithän jag vill och önskar.

Att vara i min sanna natur...jag hedrar mig själv på alla plan och i alla dimensioner. Ja, det tål att fundera över ett tag till. Jag tar mig en liten tur runt om i lägenheten, tuggandes på min penna och återkommer eventuellt i frågan vid senare tillfälle.
Namastè/N

söndag 6 november 2011

Tankar

Dagen idag...så börjar en dikt som jag läst många gånger. Dagen idag den är snart till ända. Jag har haft en dag fylld av underbar närvaro av mina barn, min far, min syster och hennes familj. Dessa underbara människor som bara är. Det är så härligt att kunna vara medveten och närvarande och att få se, höra och känna den underbara energi som finns i och omkring oss människor.
Tänk vad fantastiskt att få njuta av och uppleva närvaron av familjemedlemmar, tänk att kunna njuta av samvaron. Se de små tulta omkring och bara vara helt perfekta, precis som de är. Vilken underbar känsla att få ett leende från en liten solstråle eller kramar av de andra lite större solstrålarna. Jag känner mig välsignad och oerhört tacksam för att jag har förmågan att se detta, att jag har förmågan att uppleva och känna detta!

Många ljusa, varma och "riktade kärlekspilar" till alla och envar! Namasté/N

fredag 4 november 2011

Att känna mening.

Att vara i kontakt och att känna mening med livet, att förstå och inse livets mening och innebörd är så individuellt.
Det finns ingen annan som kan säga vad din uppgift på jorden är, än DU själv.
Ingen annan än Du vet vad som är bäst för dig. Ingen kan säga till dig att Du ska vara eller att Du ska göra så här eller så där. Det är endast Du själv som kan uppfylla din egen väg.
Visst behöver Du bli sedd, hörd, speglad. Du behöver få kärlek, omsorg och omvårdnad för att kunna installera dig i din kropp från början. Du behöver stöd och förståelse för att kunna utvecklas och "stabiliseras" i din kropp, men sedan är det din uppgift att finna ut din egen väg, din egen livsuppgift.
Men...Du är aldrig ensam i den processen. "Vi är alltid med dig" säger dina änglar. Du har alltid oss med dig vid din sida. Även när du tror dig vara ensam, helt utlämnad, utestängd från omvärlden som rullar på...Du är aldrig ensam. När din omgivning inte förstår dig, när Du upplever pekpinnar och moralpredikningar, när Du i din familjs ögon inte uppfyller deras vägar, deras sätt att vara på...Du är aldrig ensam. Du är ett välsignat väsen av ljuset, Du är ett välsignat väsen. Du är perfekt precis som du är. Och vi kommer alltid att hjälpa dig att finna ut vad det är du vill göra, vad det är du kom hit för att göra och vi lämnar aldrig din sida.
Be och vi hjälper dig, lyssna och du har svaren på alla dina frågor, ta emot hjälpen som kommer till dig.
Namasté---The God light in me honors the God light in you---/N