Sten

Finns det något beständigare än sten? Det är min tanke när jag avbildar just sten. Vad är mera hållbart? Bygg ditt hus på solid grund...den fraseringen är mångbottnad...en stengrund står sig, men hur blir det med väggar, golv och tak? Om jag bygger mitt hus av enbart sten så borde den ju stå sig i alla väder.

Han/hon har eller måste ha Ett hjärta av sten brukar man säga om någon inte känner eller visar empatiska sidor..det är hårt, kallt och kanske kantigt och vasst.

Men kan en sten ha goda sidor? Kan en sten vara bra? Kan en sten vara betydelsefull och finnas i ett 

sammanhang?

Som jag sa, ett hus byggt av sten, den är ju betydelsefull för den som bygger det och sedan bor i det. Men en sten ute i åkern den är kanhända något mindre värd för bonden som kör över den och kanske förstör något av redskapen? Men om man tar vara på stenen från åkern, lägger den på hög, så bildar den ju tillsammans med andra stenar till slut en mur att omgärda åkern med eller ett fält, då fyller den ju genast en funktion och finns också med i ett sammanhang, tillsammans med flera andra stenar för att överhuvudtaget kunna bilda muren. 

Besynnerliga kan tankarna tyckas vara, men det är så här det ser ut, eller snarare detta som pågår inuti mitt huvud mellan varven. Det finns ibland ingen rim och reson i det som ploppar upp.

Jag är som jag är. Stenar tillhör en av mina favorit föremål att avbilda. Mycket snyggt finns det ute i naturen.

Så var det med det! *L*

Färgstarkt ska det vara...

Det händer, minst en gång i veckan, att jag tar mig en vilostund...alltså, rast och vila för mig och mitt sinne är att få strosa runt bland gamla ting av allehanda slag. Att besöka loppisar är mitt sätt att fullständigt koppla av från vardagens alla måsten. Det behöver inte vara så att jag handlar något, ibland räcker det att bara gå och titta och fylla på med inspiration. I tanken kan jag skapa mycket, utan att för den skull vilja ha med mig allt hem. 

Den här lampan, i äkta plast, däremot fick följa med mig hem omgående. Den är oerhört kitschig. Jag som inte är eller snarare inte har varit så mycket för plast överhuvudtaget, finner plötsligt att det kan vara riktigt ful-snyggt. Skenet från den här lampan ger bara mys-faktor.

Ännu en plastig sak...en ful-snygg plastbricka med tryckta rosor...

Emaljerade byttor, muggar, burkar, kannor  m.m. är något jag alltid haft en dragning till. Plåtburkar och porslin av olika slag likaså...dessa färger dras jag per automatik till, varför? Det vet jag inte?! Jag bara älskar färger! 

 Den här asken föll mina ögon på ganska omgående då jag kliver in på väskavdelningen på mitt favorit loppis...jag blir förundrad över att ingen köpt den redan...så fint att ha smycken i....och inte kostade den mig en förmögenhet heller. Känner mig så nöjd...jag har hittat det jag sökte efter den här gången. Förvaring till smycken, gummisnoddar m.m samt fått en mys-belysning till ett fönster.



Ha en fortsatt bra dag <3

Återgång till blogger-livet...

Som livet ter sig och har tett sig det senaste halvåret/året, så har bloggandet och mitt skrivande fått ligga i träda. Jag har valt att lägga min tid och energi på andra forum, samt att göra andra saker istället. Mitt hjärta och min hjärna har fortsatt ha tankar, åsikter och känslor, men utloppet för dessa har tagit sig i form på andra sätt. De senaste veckorna har jag dock upptäckt att lusten att skriva och blogga har vaknat till liv igen, lite smått, så där... jag provar så får vi se vart det leder? 

 Jag sorterar mina tankar, jag delger funderingar om många olika saker, ibland har jag inte tänkt tanken färdigt eller så har jag inte förankrat det som delgivits mig i min känsla...men jag skriver av mig här, till allmänt beskådande och så får andra lägga energi på att tycka och tänka vidare på det, eller inte. Jag använder mig av bloggen som min egen personliga slask-tratt. *L* Med förhoppningen om att det också ska finnas något som förgyller läsarens dag. 

Den här dagen började med tankar kring hur olika vi är som människor och hur vi har olika utgångspunkter och synsätt i livet. Jag läser notiser ur en "kvällstidning", där det står om en person som  har valt att gå till domstol för att få, enligt sin världsbild, ut sin rättmätiga del av ett arv. En annan person har försvunnit, befarad drunknad. Att läsa dessa tidningar och notiser, lyssna på radio samt vänners och bekantas syn- och förhållningssätt till olika saker, får mig att fundera över vem jag är mitt i alltihopa och vad jag står för? 

Jag fick en frågeställning, eller kanske snarare ett påstående under den gångna helgen, där personen ifråga säger till mig att jag inte tror på eller litar fullt ut på någon eller något, varken påstådda saker eller personliga utsagor. Detta var inte sagt som ett påhopp utan snarare som ett konstaterande, då jag, om inte alltid, så för det mesta, ställer en följdfråga till ett "påstående" om annan person. Jag frågar; Hur vet du det?, Hur vet den andra det? Varifrån kommer informationen? Vem har sagt vad? 

Jag ler lite vid tanken på att jag gör så här, samtidigt som jag tänker att det kanske inte alltid är så roligt att prata med mig, eller att delge information till mig, då jag till synes för det mesta svarar med motfrågor. Jag kan lyssna, men ställer också frågor. Jag är inte ute efter att hänga någon eller förminska en annan persons tankar och funderingar. Men, när det gäller omdömen, åsikter, tankar och påståenden om annan person så vill jag verkligen veta bakgrund och källa till det som påstås. 

Önskar er alla en fantastisk måndag! Njut av dagen! Finn något att glädjas över, lägg energin där det verkligen behövs. //N