måndag 3 december 2012

Fantastiska Sverige....kanske inte....

För drygt en månad sedan läste jag artiklar i tidningen om människor och företag som skor sig på andras bekostnad. Det handlade om olika personer, i olika sammanhang, i olika delar av landet. En person hade under flertalet år förskingrat pengar ur det företag där denne arbetade, en annan artikel handlade om ett företag som i sin tur plockat pengar från sina uppdragsgivare och sedan inte fullföljt sitt uppdrag för att i slutändan begära sig själv i konkurs, vilket i sin tur leder till att de företag som anlitat detta företag nu går miste om sina pengar och själva riskerar att gå i konkurs. 

På tv visas i samma veva hur det ser ut i verkligheten...ett program belyser "uteliggares" situation. Alltså, hemlösas situation. Människor reagerar fortfarande med misstro till att det verkligen finns och förekommer andra människor som varken har bostad, arbete eller mat för dagen. 

I Sverige , Idag 2012, finns det människor som lever utan bostad. Antalet arbetslösa var för någon vecka sedan ca 400.000 och utannonserade lediga jobb (Arbetsförmedlingens annonser) ca 30.000. 
Så...ska vi fortsätta att tro att alliansen gjort det bättre för Sverige? Antalet arbetslösa har ökat under deras regeringstid! Antalet utslagna har ökat. Misären ökar medan den svenska modellen lever kvar i manna-minne och ute i världen. Det finns människor i andra länder som reagerar med misstro när man nämner hur dåligt det kan vara för många svenskar. Enligt det här landets normer så är det ju väldigt dåligt ställt med ekonomin om du måste välja mellan att kunna köpa mat eller vinterskor. Det handlar inte om att skuldsätta sig för att barnen ska få julklappar, för klapparna har du redan fått avstå från att handla. Det handlar om att du verkligen får eller snarare måste välja mellan att ha mat eller om du ska ha kläder och skor. 

Varför är det så? Vi tror i vår enfald att välfärdsstaten Sverige verkligen ser till att alla har mat på bordet, har kläder på kroppen, har råd att köpa ut sina välbehövliga mediciner. Vi, den stora massan tror fortfarande, eller lurar oss själva, till att tro att det bara är arbetsskygga, lata, missbrukare som hamnar snett, utanför systemet. Har du inte tillräckligt så skyll dig själv. Fattas det pengar varje månad så måste du ha gjort något fel. Kan du inte förse dina barn med det de behöver, så har du prioriterat något fel. Fel, fel, fel....Det är ju inte systemet det är fel på, det är du som individ som får skylla dig själv för dina egna beslut.

Har du inte en anställning så är du en parasit. Du är bara lat om du inte lyckas få en anställning. Denna inställning lever fortfarande kvar i stor omfattning. Jag förstår inte, jag personligen har svårt att förstå hur människor med anställningar kan slänga ur sig till andra att det faktiskt finns hur mycket arbeten som helst. Det är bara att söka och få ett jobb, du är bara lat om du inte har ett jobb. Oftast är dessa uttalanden gjorda av människor som aldrig eller väldigt sällan själv drabbats eller varit utanför, utan en anställning. De som går i sina egna s.k. skyddade världar har oerhört lätt att slå ifrån sig och skylla på den drabbade. 

 

fredag 7 september 2012

Sommar...

Det finns de som finner ro i naturen, det finns de som finner ro ute till havs, det finns de som finner ro i en stadsmiljö...vilken är du?

Var har du ditt smultronställe på jorden? Var trivs du "som fisken i vattnet"?

Vet du vad du tycker om? Vet du vad som ligger dig varmast i hjärtat? Vet du vad som gör dig glad och lycklig? Vad är det som gör livet värt att leva?

Är du en person som behöver och vill ha en massa materiella saker, det senaste inom teknikens värld? Är du en person som älskar stora bilar? Gillar du att vandra i fjällen? Älskar du havet så mycket att du köpt dig en båt?



Detta är frågor som jag har ställt mig själv, inte bara nu, utan genom åren. Det är ett bra sätt att börja nysta i vem man är som individ, att ställa frågor liknande dessa.
Jag blir glad av sommarmorgnar, daggen i gräset, en skogsstig, havet, solsken, sand under fötterna. En vandring genom tid och rum får mig att minnas sådant som gör och har gjort mig glad. Som barn älskade jag att få vakna hemma hos min moster. På landet, med vetskapen om att det bara var att gå ut och känna gräset under fötterna. Det var friheten, ett eget ställe, en gård att springa runt på, omgärdad av skog, åkrar, betesmarker. Jag älskade att gå på dass. Visst fanns det en toalett inomhus, men jag gick hellre på dasset. Det fanns en bastubyggnad inne i skogen, dit man gick, oftast barfota, trampandes på en skogsstig. Trädens rötter låg som ormar på marken, smultron växte här och där, där fanns också blåbärs tuvor och lingonris...det var magiskt och helt sagolikt. Kanske är det bara jag som upplevde det så? Jag kan inte svara för vad min kusin tyckte eller tycker, men för mig var det ett paradis. Hon som växte upp med detta, hade denna magiska plats som sin vardag, hon kanske inte såg det så. Men jag som bara var där på besök över sommaren, för mig var det himmelriket att få vandra omkring barfota i skog och mark.

Jag har en längtan inom mig efter denna slags frihet. Den känslan som jag hade i mig då. Jag vill leva i all enkelhet, ute i skogen. Eller åtminstone i dess närhet. Jag tror att vi alla har en önskan om att finna den inre friden, sinnesron...och just detta, att få vara och leva så enkelt som möjligt, med möjlighet att odla det jag behöver, med utrymme att kunna röra mig fritt, utan alltför nära grannar, det är vad jag eftersträvar, det är det jag längtar till. Sommar är inte bara en årstid för mig, det är så mycket mer. För mig innefattar sommar frihet, sinnesro, inre frid och lugn. När jag talar om sommar så är det ett helt koncept, min hjärna tar mig tillbaka i tiden och låter mig återuppleva allt det där som sommaren var och bestod av under hela min barndom och en bit upp i ungdom/vuxenliv.

onsdag 18 juli 2012

Livet är vad Du gör det till. 

måndag 25 juni 2012

When you thought I wasn't looking


When you thought I wasn't looking, I saw you hang my first painting on the refrigerator, and I immediately wanted to paint another one.

When you thought I wasn't looking, I saw you feed a stray cat, and I learned that it was good to be kind to animals.

When you thought I wasn't looking, I saw you make my favorite cake for me, and I learned that little things can be the special things in life.

When you thought I wasn't looking, I heard you say a prayer, and I knew there is an Angel I could always talk to and I learned to trust in Angels.

When you thought I wasn't looking, I saw you make a meal and take it to a friend who was sick, and I learned that we all have to help take care of each other.

When you thought I wasn't looking, I saw you give of your time and money to help people who had nothing, and I learned that those who have something should give to those who don't.

When you thought I wasn't looking, I felt you kiss me good-night, and I felt loved and safe.

When you thought I wasn't looking, I saw you take care of our house and everyone in it, and I learned we have to take care of what we are given.

When you thought I wasn't looking, I saw how you handled your responsibilities, even when you didn't feel good, and I learned that I would have to be responsible when I grow up.

When you thought I wasn't looking, I saw tears come from your eyes, and I learned that sometimes things hurt, but it's all right to cry.

When you thought I wasn't looking, I saw that you cared, and I wanted to be everything that I could be.

When you thought I wasn't looking, I learned most of life's lessons that I need to know to be a good and productive person when I grow up.

When you thought I wasn't looking, I looked at you and wanted to say, "Thanks for all the things I saw when you thought I wasn't looking."

When You Thought I Wasn't Looking...
~ 
-Written by a Child. ( found this text on facebook, author unknown to me)

lördag 16 juni 2012

“Believe nothing just because a so-called wise person said it. Believe nothing just because a belief is generally held. Believe nothing just because it is said in ancient books. Believe nothing just because it is said to be of divine origin. Believe nothing just because someone else believes it. Believe only what you yourself test and judge to be true.” 
― Gautama Siddharta

fredag 15 juni 2012

onsdag 30 maj 2012

onsdag 16 maj 2012


The most beautiful people we have known are those who have known defeat, known suffering, known struggle, 
known loss, and have found their way out of the depths. These persons have an appreciation, a sensitivity and an 
understanding of life that fills them with compassion, gentleness, and a deep loving concern. Beautiful people do not just happen.

 - Dr Elizabeth Kubler-Ross

lördag 5 maj 2012

Vad är sorg?

Svenska Institutet för Sorgbearbetnings sida skriver så här;

Sorg är en normal och naturlig känslomässig reaktion på en förlust av något slag. Sorg är alla de ofta motstridiga tankar och känslor som våra förluster väcker inom oss. Hur förlusterna upplevs är individuellt, men dödsfall och skilsmässor är oftast smärtsamma.

Ofta förknippas sorg med dödsfall och skilsmässor. Sorgereaktioner kan dock utlösas av en rad olika förluster och förändringar. Exempel på händelser som kan utlösa sorg är separationer, övergrepp av olika slag, relationsproblematik (till partner, föräldrar, barn, vänner, kollegor), egen eller annans sjukdom, att förlora ett husdjur eller att livet inte blev som man hade tänkt sig.

Mental Diet

‎7 dagars mental diet: På 1930-talet skrev Emmet Fox i sin bok "Power Through Constructive thinking om "sju dagars mental diet", denna mentala diet kan nog ses som ett av de bästa sätten att bli medveten om sina mentala mönster. 
"Under sju dagar får du inte lov att ett enda ögonblick uppehålla dig vid negativa tankar av något slag, du får inte under någon förevändning låta ditt sinne uppehålla sig vid någon tanke som inte är positiv, konstruktiv, optimistisk eller vänlig".
Närhelst du blir medveten om en negativ tanke måste du avfärda den och ersätta den med en positiv. Om en negativ tanke dyker upp i ditt huvud och du börjar tänka på den eller håller kvar den, då har du brutit mot föreskrifterna och måste börja om från början med en ny sjudagars period....:D







Med ljus och kärlek/N

onsdag 25 april 2012

Ensam

Där står hon och blickar upp mot himlen. Hon ser mörkret, hon ser stjärnorna. Ensam står hon där och tittar och i sitt sinne undrar hon var hon hör hemma?

Hur kan det vara så att känna sig så ensam, bland alla dessa miljoner stjärnor som lyser om kvällen? Hur kan det vara så att det saknas sammanhang?

Vem är hon och var kom hon ifrån? Vad är hennes uppgift och var finns hennes plats i detta stora, oändliga universum. Stjärnorna verkar veta vad deras uppgift är, då borde hon också veta anser hon.

Hon står där, med en längtan inom sig. Hon vill hem. Men var är hemma? Var kommer hon ifrån? Vem är hon? Vart är hon på väg? Vad måste göras för att kunna ta sig hem?

Hon söker svaren, det är sagt att svaren finns inom, men hon har ingen förståelse för detta INOM...hur får man tillträde till det? Hur träder man in i detta inom? Svaren finns där, men hon söker svaren från stjärnorna och undrar var hennes plats är.


Löftet



Jag är här, jag är den jag är, jag är din om du vill ha mig, jag är förevigt bunden till dig, jag är lycklig och glad i ditt sällskap, jag är trygg och känner tillit till att det är vi för evigt, jag är i sanning din om du vill ha mig,. Det enda jag kräver tillbaka är din kärlek, din omtanke, din tillit till mig. jag är din för evigt om du vill ha mig. Du har förmågan och kraften att antingen älska mig eller krossa mig, däri äger du makten om mitt hjärta. Så vad väljer du?

Varandet

Jaha, idag är min uppgift att skriva om "varandet", ett verb, att vara...varande människa, varande ett väsen av ljuset, varande en ljusarbetare, varande indigo- eller kristallbarn, varande barn, kvinna, man, vuxen  osv.

Varandet, vad är det i det stora hela? Vad innebär det? Vad är varandets sanna natur? Det bara ÄR...hur förklarar man det? Hur förklara och sätta ord på det odefinierbara varandet? Vad finns inom oss när man tar bort generationer av arvsmassa? Vad finns kvar när man skalar av oss det fysiska? Vad finns där, under ytan?
Vi blir fostrade, vi lär oss samhällets regler, vi fostras/utbildas av skolan osv...vår omgivning ger oss information...vi bombarderas med vad som är rätt och riktigt, från barnsben är vi med i ledet, vi fogar oss, följer regelverken hemma, i skolan, senare på arbetsplatser, vi skapar egna regler efter det vi blivit lärda till...

Vad är essensen av oss? Vi bara ÄR, det eviga VARANDET ÄR...

Det här är inte enkelt att förklara eller ens att försöka sätta ord på. Varandet, livet...vad är det? Vårt språk, våra ord begränsar oss, då MIN sanning är min och DIN sanning är din..vi kan bara försöka förstå vad det är den andra menar, vi kan bara försöka förstå. Jag brukar ta min känsla till hjälp när jag försöker förstå till hundra procent. Jag lyssnar aktivt, försöker höra ordens fulla betydelse och sedan kopplas dessa samman med mina erfarenheter, jag får upp bilder, minnen och dessa kopplar jag ihop med det du berättar. Därefter behöver jag få smälta det samman med objektivt kännande för att inte göra förhastade "beslut om vad det verkligen är du har berättat eller sagt"

Så vad är varandet? Hmmm, något att tänka på.

Vår

Bilder från 2011
Tänk att ett år har gått sedan dessa bilder togs. Ett år. 365 dagar...ännu en vår är här. Det har inte visat sig från sin bästa sida så mycket, regnat och snöat mest. Kylan biter sig fast. Men nu sägs det att det äntligen skall komma in både solsken och värme. Fåglarna sjunger sin lovsång och blommorna har faktiskt vågat sig fram, även om vi människor fortfarande går lite varmare klädda. Att leta vårtecken är ett årligt återkommande tema för många. Jag själv har sett bofinkar och citronfjärilar, vitsippor, krokus, scillor, snödroppar m.m. och jag väntar nu bara på solen och värmen för att få se hur alla "ytte-pytte små musöron också ska slå ut och grönskan äntligen ska få fart.










Abundance

Abundance And The Art Of Giving
The More You Give, The More You Will Receive!

Larimar ( Blå pektolit)

Utstrålar kärlek och fred. Stöder lugn. Larimar gör det lättare att inträda ett djupt meditativt tillstånd. Den ökar naturligt medvetandet och harmonierar kropp och själ med nya vibrationer.
Den hjälper själen in på den rätta vägen genom att ge kraft och att lösa upp falska gränser som begränsar det andliga jaget.
Larimar underlättar kontakten med änglasfären och kommunikationen med andra sfärer. 
Psykologiskt avlägsnar Larimar självorsakade blockeringar och begränsningar. Den löser upp självsaboterande beteende, framför allt tendens till martyrskap och hjälper dig att ta kontroll över tillvaron. Dämpar skuld och rädsla och vid perioder av stress och oundviklig förändring ger den styrka att möta utmaningen med fattning. 


Larimar skänker lugn, klarsyn och förmåga att tänka klart. Den stimulerar kreativitet och gör det lättare att följa med strömmen -- lugn och jämvikt. 



tisdag 17 april 2012

Att känna mening

Att vara i kontakt och känna mening med livet, att förstå och inse livets mening och innebörd är så individuellt. Det finns ingen annan än du själv som kan säga vad din uppgift på jorden är. Det är bara du själv som vet din uppgift och vad som ger dig mening...

Ingen annan än du vet vad som är bäst för dig. Ingen kan säga till dig att du ska vara eller att du ska göra så här eller det där. Det är endast du själv som kan uppfylla din egen väg.
Visst behöver du bli speglad, sedd och hörd. Du behöver kärlek, omvårdnad och omsorg från början, för att kunna installera dig i din kropp. Du behöver stöd och förståelse för att kunna utvecklas och stabiliseras i din kropp...men...sedan är det din uppgift att finna ut din egen väg, din egen livsuppgift.

Det är bara du som vet vad som är rätt för dig. Låt ingen annan påstå det motsatta. Du behöver självkännedom för att veta vad som överensstämmer med dig och ditt liv...

Så, Vem är Du och vart är Du på väg???

Konsten att få vara och göra det som får mig att må bra...

När Du arbetar energimässigt bör Du vara centrerad i Dig själv och Din egen kraft. Utgå från Dig själv och skapa den verklighet Du vill ha.

Det börjar i tanken, skapa Din bild av den verklighet Du vill ha/uppleva. Lägg till allt det du vill ha, bygg upp med färger, ljud, dofter, känslor...

"När jag verkligen vill något och tänker på det jag vill OCH njuter av tanken, då är min tankevibration inställd på min önskan och flödet från min källa strömmar genom mig mot min önskan utan motstånd eller restriktioner!"

När känslorna är positiva---starka eller svaga---så tillåter jag förverkligandet av mina önskningar.

Du måste inte förtjäna ditt välmående! Allt Du behöver göra är att bestämma vad du skulle vilja uppleva och sedan tillåta det för att kunna ta emot det. Det är ingenting du behöver kämpa för eller ansöka om lov för!!!

tisdag 7 februari 2012

Hur mycket kan vi själva påverka våra liv?

 Ska man utgå från astrologin exempelvis så är vi till stor del styrda av stjärnor och planeter. Det går liksom inte att påverka det stora hela alltför mycket. Vi kan däremot missa möjligheter och tillfällen av tur och lycka eller om man följer expertisens råd så har vi mycket att vinna har jag läst.
 Ditt födelsedatum, din födelsetid och ort spelar alltså in på din livsväg. Beroende på hur stjärnor och planeter, sol och måne stod i förhållande till varandra så kan man läsa av och förutse livsvägar, händelser osv. Du kan få dag till dag, en vecka, ett år framåt förutsagt, astrologen ser hur din karta ser ut, vägleder dig och förvarnar om vad som kan ligga där framför dig.

Till detta kan vi nu lägga till din egen vilja, dina drömmar och dina egna affirmationer, din förmåga att nyttja din kraft att skapa din verklighet. Ytterligare lite att lägga till är bönen, hoppet, förtröstan, tron, vetskapen om din egen skaparkraft. Änglar, Gud, Devor, det goda och det ljusa...meditationer, kroppsövningar, kost hållning, medvetenhet om vad som är nyttigt och bra för hälsan...som lite krydda kan vi använda oss av Tarot kort, änglakort, mediala personers syner, förnimmelser, känslor, bilder. Och med hjälp av kristaller kan vi skydda, hela, läka och rena...Vi kan välja att använda oss av alternativa behandlingsmetoder och mediciner.

Vi lever idag i en tid då utbudet är stort. Vi är mer fria att själva styra och ställa med våra liv. Kyrkan har inte den makten över oss längre. Nu är vi styrda av lagar och förordningar, regelverk och pålagor från riksdag och regering. Vi är fria att utforska och utröna andra synsätt, andra "religioner" om vi så önskar. Vi lever i en demokrati, i ett fritt land. Ingen kan säga åt dig vad du ska tro på. Pengarna däremot talar allt mer. Pengarna styr mycket, har väl alltid gjort det också för den delen, men nu är inte tron inblandad på samma sätt. Vi kan välja att gå ur svenska kyrkan. Vi behöver inte tillhöra någon tro. Det vi idag kan jobba för är hur pengarna fördelas i samhället, hur regelverk påverkar och styr i samhället. Hur lagtexter tolkas och förs över i samhället. Hur dessa i sin tur påverkar den enskilda människan.

Den nuvarande statsministern talar om en pensionsålder 75 år istället för 65. Försäkringskassan handlägger sjukdom och kommer fram till att de flesta inte har arbetsrelaterade skador...och framför allt inom de kvinnliga yrkena så är det absolut inte arbetsskador.
Sjukdom och arbetslöshet kan inte ingå i detta system. Det skall "bestraffas" med åtgärder som lägre utbetalningar och/eller hot om avstängning, uteblivna betalningar om man inte följer regelverket som tolkats av människor inom dessa olika "kassor". Skolorna i vårt land visar på att vi ligger långt efter andra länder i utbildning/kunskap, priser stiger men inte inkomster. Vi betalar skatt oavsett vi har ett jobb eller inte, vi betalar och betalar och betalar, men ändå står det att läsa om orättvisor, om människor som bor på gatan, människor som inte har råd att leva upp till det här landets normer. Man har inte råd att gå till tandläkaren, man har inte råd att hämta ut sina mediciner, man har inte råd att ta sig till förordade möten inom jobb och utvecklingsgarantin då inkomsten plötsligt rasat ner till 65%. Sen finner man ibland så idiotiska artiklar i tidningarna där det står att läsa att en politiker uttalat sig om att alla föräldrar borde köpa sina barn en lägenhet, eller att man ska ha en större summa sparad på ett konto för sämre tider. Jo, men vad göra den dagen det kontot också är tomt? (Om man nu haft möjlighet att ha sparade medel)
Hur mycket kan den som hamnat utanför systemet påverka sitt liv? Hur mycket kan den hemlösa själv påverka sin situation? Hur mycket kan den arbetssökande påverka sin arbetslösa situation? Blir man hjälpt av pålagor? Blir man hjälpt av att "straffas" ut ur systemet? Blir man mer benägen att få ett jobb, bli anställd av att ens inkomst sänks? Blir man friskare av att man får avslag från försäkringskassan? Växer en arm eller ett ben ut med hjälp av beslut om att det inte ses som varaktigt när man ansökt om medel till att handikapp anpassa ett fordon? Försvinner cancer med beslut om att man inte anses vara tillräckligt sjuk för att få sjukpenning och tvingas ut i arbetsmarknadsåtgärder??? Hur mycket kan man själv påverka sin situation?
Hjälper det att tro? Hjälper det att ta hjälp av sierskor? Hjälper det att lägga sin tilltro till kristaller? Eller alternativa metoder?
När livet är fullständigt omkull kastat, kan man då finna styrka i något överhuvudtaget?  Det finns tyvärr en del som valt att avsluta sina liv efter beslut från exempelvis försäkringskassan, det finns de som blivit "patienter" inom psykiatrin efter att ha tappat orken till att leva upp till det här landets normer om att man inte kan vara arbetslös, att det faktiskt finns jobb att få. När till och med ens omgivning är så inrutad och itutad den synen som är pålagd från högre ort och man blir så ifrågasatt om varandet i arbetslösheten...det tas ingen hänsyn till individuella situationer, familjeliv, boende, skolor, barnomsorg osv. DU SKA HA ETT ARBETE, DU ÄR INTE SJUK, DU SKALL PRESTERA annars hör du inte hemma här i vårt samhälle, sen kan du tro på vad du vill, du får ha vilka intressen du vill, bara du gör rätt för dig först!
Hur ska en människa som lever i utanförskap kunna se det ljusa? Hur kan en människa fortfarande tro på det goda?

Jag lever med min tro om det goda, jag strävar efter att göra så gott jag kan. Jag har en tro på livet, jag har en tro och tillit till det alternativa, till änglar, till affirmationer, intuition, syner, astrologi, kristaller osv men jag finner det svårt att tro på samhället...att tro på pålagor och regelverk, normer osv...jag jobbar på att försöka få allt att gå ihop och runt. Jag är ju en del av samhället men jag finner mig mer och mer i ett ställningstagande till att ställa mig utanför. Jag har svårt att förstå inhumanitet, jag har svårt att greppa att människor i min omgivning, i Sverige först och främst, blir så illa behandlade och så "misshandlade" av attityder och regelverk. Jag har svårt att greppa byråkratin, jag VILL INTE vara delaktig i detta mammon-spel!

Med ljus och kärlek/N

måndag 6 februari 2012

Men gör nå´t då!

Jag märker att jag inte skriver här alltför ofta längre. Ett inre motstånd har växt sig allt starkare inom mig, mot detta, mot förändringar i vår s.k. välfärd, mot tvånget att prestera, mot känslan av tvång att vara lyckad, att lyckas med arbete, med karriärer, med livet som samhällsmedborgare. Misslyckade individer är inte välkomna eller intressanta.

Jag upplever viss frustration när det gäller regelverk och normer. Pålagda regler med "hot" om att man blir avskriven, utskriven, utpetad, utan inkomster osv om man inte följer det som pålagts oss uppifrån.
Jag upplever en enorm press på mig att jag måste prestera, betala för mig, visa på att jag gör något samhällsnyttigt, att jag drar mitt strå till stacken, att jag ger något, att jag gör något. Jag ska betala skatt, jag ska betala avgifter och jag ska vara en del av den stora massan. Är jag inte det, gör jag inte det så är jag utanför.
Att hamna utanför en gemenskap är det värsta som kan hända, det är vi itutade sedan barnsben, gör det du ska, gör rätt, följ strömmen, gör som alla andra, gör ditt jobb, fyll din uppgift, annars har du inte rätt att äta, annars har du inte rätt att vara med.

Detta i sin tur leder till att jag drar allt hårdare i min egen handbroms, jag gräver ner hälarna i backen, stretar emot...det kan inte vara meningen att vi ska bli sjuka på kuppen! Det kan inte vara meningen att vi ska leva som slavar, det kan inte vara meningen att vi enbart skall tiga och göra allt som man säger åt oss att göra. Vad är det för fel?! Varför är vi så tysta? Varför är vi inte fler som säger ifrån? Varför orkar ingen kämpa emot?
Det är som om vi blivit så pålagda med tyngder att ingen orkar, som om man gjort detta med flit...den större massan av "vanligt" folk tystas genom hårdare tag, vi orkar till slut inte göra motstånd, vi orkar inte ta itu med de större frågorna, då vi hela tiden är tvungna att se om vårt eget liv, våra egna hus och hem. Vi blir så egocentriska just pga alla pålagor att ingen orkar engagera sig i orättvisorna, ingen orkar med mer än det egna livet.
Som jag ser det så är det ett ypperligt sätt att få den större massan i schack, smart drag, man gör folket utmattade för att inte riskera att de reser sig och agerar, protesterar och river ner det pålagda, det beslutade...
Det är svårt att göra sig hörd som en enda individ, man behöver vara fler för att kunna påverka!

Jag satte mig ner och skrev mina tankar, mina åsikter till de i ledande positioner---allt utifrån min verklighet, jag skrev av mig, berättade min situation. Det ger kanske inte omedelbara resultat om förbättringar, men jag gjorde något, jag tog mig ur en känsla av att inte ha någon som helst påverkan i det stora hela.
I det lilla, i min egen verklighet gör jag vad jag kan.

Ha det gott/N

Åsikter och tankar

Jaha, så sitter man här igen då, det petas på mig att jag ska skriva, men jag vet inte riktigt om vad?

Jag har mycket tankar och funderingar kring allt möjligt i vår värld, men jag finner inte gnistan att få det ur mig idag. För ett tag sedan var jag så upprörd över en del saker, att jag skrev brev till våra politiker. Från det ena hållet fick jag ett s.k. politiskt korrekt svar. Från det andra hållet kom ett mera personligt svar.

Jag undrar fortfarande hur länge till vi i det här landet ska tiga och bara gå vidare utan att fler engagerar sig, utan att fler av oss säger sin mening, skriver till de som sitter i "maktpositionerna"...? Vi behöver tala om och visa på verkligheten för dessa som sitter "där i huvudstaden" och fattar beslut. De behöver få del av hur deras beslut påverkar oss här ute i verkligheten. Det hjälper ingen att vi sitter och ojar oss vid kaffeborden runt om på arbetsplatserna, vid matborden hemma. Vi måste försöka orka och våga ta tag i det lite mera. För ju fler som vågar, ju fler av oss som öppnar munnen, skriver och påtalar hur besluten påverkar, berör och söndrar våra liv desto större är ju chansen till att få till förändringar.

tisdag 31 januari 2012

My Wish for You

Angel Wisdom Card of the Day

Angel Wisdom Card of the Day

Vem ska man tro på?

Har haft lite funderingar om sanning och lögner den senaste tiden. Ha även funderat på hur det ligger till med människor som säger sig/påstår sig veta Din framtid och vad du MÅSTE göra för att undvika fällorna på vägen, vad som är bäst för dig att göra och vad du inte bör göra...men du får inte svaren på det förrän du betalat en summa pengar först.

Ja jag undrar, funderar och klurar på detta. Jag personligen har haft en viss korrespondens med en person som sagt delar av detta till mig. Min upplevelse av det hela från början var att man spelar på rädslor och en annans tveksamheter i att kunna känna in och lyssna till sitt inre...jag gillar verkligen inte hot, förtäckta hot och eller detta spel med människors känslor, rädslan för att gå miste om det goda om jag inte tar hjälp från personen som påstår sig veta, kunna se vad som ligger framåt på min väg. Jag snarare ogillar det skarpt!
Vid flera tillfällen dyker det upp sådana saker, människor vilka påstår en massa saker. Man säljer naturligtvis sin produkt, det lär man göra som företagare. Man bör marknadsföra sig, göra reklam, försöka få kunder...men på vilket sätt? När har man gått för långt? Var är den yttersta gränsen för en kampanj, en marknadsföring av sig själv och sin produkt?
Fungerar det med att skrämma människor? Det finns exempelvis vissa vaccinationer som man vill att kvinnor ska låta sig vaccineras med för att skydda sig mot cancer...men...nu visar vissa undersökningar på att vaccinet  som skall skydda mot cancer är cancerframkallande...alla de som låtit vaccineras gjorde det i god tro, med rädsla för att få cancer...och om det nu stämmer med det som kommit ut, att detta vaccin faktiskt är cancerframkallande, ja då är ju min fråga...hur mycket ska vi behöva ta reda på själva innan vi tar dessa beslut? När ska vi lära oss att lyssna och våga lita på vår inre känsla för det som är rätt för oss?
Är det inte falsk marknadsföring? Är det rätt att spela på människors rädslor för att få ut sin produkt, för att sälja så mycket som möjligt?
- "Du missar delar av livet om Du inte köper den här tjänsten, i all väl-mening fortsätter jag min korrespondens med dig...för att ge dig en möjlighet att ta chansen nu, du vinner allt om du köper det jag erbjuder dig...om inte så kan Du gå miste om det som jag ser ligger där på silverfat för dig..."

Vad man än säljer så behöver man kunder, så är det. Det går inte att fungera i den här världen utan en inkomst. Så som företagare behöver jag ta betalt för mina tjänster, men som sagt; När har man gått över gränsen med sin marknadsföring?

Det var en del av vad jag har i tanken just nu. Återkommer lite senare med lite annat.
Med ljus och kärlek/N

torsdag 19 januari 2012

Energiförhöjningar

Har Du känt Dig extra låg den senaste tiden? Har Du känt Dig mer gråtmild än vanligt? Har Du känt Dig överansträngd och extremt trött på sistone?

Det sägs höra till den stora energiförhöjning som sker just nu. Du är iallafall inte ensam om att ha känt så. Många, inklusive mig själv, har den senaste tiden känt av att det är något "stort" på gång. Eller bara att det är något på gång. Vi står liksom i startgroparna för något annat. Jag tänker att det är upp till var och en att ta reda på och/eller att tro på. För min egen del är det påtagligt att stora förändringar är på gång i mitt personliga liv. Det känns därför viktigt att jorda sig ordentligt, att hålla fast vid det positiva, då det nu också är väldigt mycket av de lägre energierna i rörelse. Om var och en av oss fokuserar på det ljusa i allt och alla, om vi alla har vårt inre ljus tänt så lyser vi upp för andra i mörkret, alla de som fortfarande famlar, som inte vågar lita på det ljusa, alla som inte orkar stå emot rädslorna, skrämsel propagandan som vi blir överösta med från omgivningen, det kan vara människor på arbetsplatsen som är av annan mening eller tv och tidningar som hela tiden bara väller ut negativa händelser...Har du svårt att se och känna ditt inre ljus, så ta helt enkelt och tänd ett ljus. Rent fysiskt så tänder du ditt ljus och med detta ljus så tänder du upp hoppet och du kan se ditt ljus låga brinna...samma låga kan du sedan för din inre blick se inom dig själv.

Det är oftast här i det lilla enkla som det kan kännas som svårast. Men jag lovar dig, du är inte ensam! Om inte annat så finns du i mina tankar, i mitt hjärta och mitt ljus brinner för dig. Varje dag!

Med kärlek/N

Vad ska jag tro på? Vem kan jag lita på? Vem kan svara på alla mina frågor?

Ja, vad ska jag tro på? Vad ska jag hålla fast i? När hela livet stormar och allt bara gungar! Vad tar jag tag i för att stå kvar? Vad håller mig på fötter? Vad får mig att vilja stiga upp på morgonen? Vad får mig att ta itu med ännu en dag? Vem finns där för mig?

Varför ska livet vara så fyllt av ovissheter? Varför är det så orättvist? Varför får jag inte när andra får? Varför bestämmer någon annan vad som är bäst för mig?

Mamma varför är jorden rund? Mamma varför är hon sjuk? Mamma varför får dom inte äta sig mätta? Mamma varför gör dom så? Mamma varför är snön vit? Mamma varför kan inte vi när andra kan? Mamma när kommer det att kännas lättare? Mamma Varför blev det så här? Mamma varför kan det inte vara som förut igen? Mamma vad ska det bli av oss? Mamma hur kommer det att gå med jorden?

Hur ska mamma veta? Hur ska mamma kunna svara på ett bra sätt? Hur ska en mamma göra för att det ska bli rätt? Vem vet om mammas svar är politiskt korrekta? Vem vet om mammas svar stämmer med den allmänna synen på saken?

Vem vet vem som har rätt? Vem vet vem som ger korrekta svar på alla frågor?

tisdag 17 januari 2012

Ängla-närvaro

Det finns en "praktisk"/ "fysisk" sak som man kan ta till om man önskar bjuda in Änglarna till ens hem och liv. Detta gjorde jag för ett tag sedan och det blev en "uppenbarelse". En djupare förståelse som övergick till att bli och vara en INSIKT. En så kallad AHA-upplevelse. Många gånger är det så, för mig iallafall, att jag utför saker i tanken, jag tänker och tänker och det sker en del pga det/med hjälp av det. Men det är inte alltid så att en så kallad "tanke-handling" räcker till. Utan du måste ta till en ren fysisk gärning.

Detta gjorde jag när jag bjöd in Änglarna till mitt hem och liv. Vill du veta hur man gör så hör av dig. I övrigt så är det ju fakta att det faktiskt räcker med att be dem om hjälp, be om deras närvaro så kommer de till dig. Änglarna finns där, dom är alltid närvarande, men kan inte träda in om du själv inte ber om deras närvaro och hjälp. Änglarna är styrda av vår fria vilja och kan inte/får inte träda in om du själv inte bett om det!

Minns detta! Du behöver be om deras närvaro, be om deras hjälp...prata med dem, prata till dem. Var specifik, tydlighet är a och o. Tydliggör vad du behöver hjälp med och den kommer till dig!

Med kärlek och Ljus/N

onsdag 11 januari 2012

Rainbow - I Surrender

Celine Dion - I'm Alive

Elva dagar...

Jag ber om änglarnas närvaro och hjälp med att fokusera och få till denna blogg, att locka fram lusten att skriva, då jag känner ett mindre motstånd inom mig för just detta. Jag har inget särskilt på hjärtat att dela med mig av känner jag och det mindre motståndet växer lite i styrka och kraft. Blir lite "vill inte" i känslan ...

Det finns saker som skall uträttas och som egentligen ligger på prioriteringslistan...saker som jag bara "måste" göra...men också det har på något vis hamnat lite utanför, fallit i skymundan. Det inre motståndet...Jag har en del att ta itu med, vad gäller just mitt inre motstånd, jag behöver sätta mig ner i lugn och ro och lyssna inåt lite för att reda ut detta.

Det är redan elva dagar in på det nya året, detta år av under, detta år av "drömmarnas förverkligande". Detta "Drakens år" ...*L*

Under tio av dessa har jag engagerat mig mera djupgående i kontakten med mitt inre, i kontakten med änglarna och kommit att intressera mig mera för kunskapen om en högre dimension. Jag är delaktig i vissa "grupper" där Reikin kommer till nytta, jag praktiserar alltså detta mer och jag har hittills också funnit ut att min förmåga att se, känna och höra det som andra kanske inte ser, känner eller hör har öppnats upp ännu mer. Kanske för att jag slutat "pusha", slutat tvinga fram det. Jag har slappnat av i den insikten. Jag vet vad jag kan och jag är villig att lära mig ännu mer.

Mitt ego vill gå in och hasta fram beslut, hasta fram tydliga resultat, medan själen säger att det finns en tid för allt att uppenbara sig. Tids nog ser jag, tids nog får jag besked. Ha tålamod, följ flödet bara.
Ja, mycket har redan hunnit ske..den ena insikten efter den andra, tydligare kommunikation med mitt inre ger ännu fler uppenbarelser av det som för mig är sant. I min stillhet känner jag närvaron av högre dimensioner, jag får tydliga bevis för att det så är också. "smäll efter smäll"...haha, jag kan lova att de har humor "där uppe". Jag har också börjat dela med mig av det jag hittar på min väg. Mina nära och kära får ta del av det jag finner ut, kunskaper och energier blir sända med elektronisk post och via energier.

Jag tar en dag i taget, ett nu i taget...( även om jag skulle önska mig vara längre fram för det mesta, se resultaten direkt...hahah )

Mycket kärlek och Ljus önskas er alla/ N

Blessing

These things I warmly wish for you: Someone to love, some 


work to do, A bit o' sun, a bit o' cheer, And a guardian 


angel always near. ~ Irish Blessing~

tisdag 10 januari 2012

Sanningar eller inte?

Jag har en tid tagit del av  förutsägelser om detta år. 2012...året då världen ska gå under, året då livet plötsligt skall ta slut, då jorden skall förintas osv osv..

Jag har läst och jag har lyssnat på olika människors syn på saken. Det är lite lustigt detta, för under min livstid så skulle jorden ha gått under ett antal gånger redan, så den biten tar jag inte in. Jag lägger ingen energi till de lägre energierna, till rädslorna som talar om undergångar och elände. Jag väljer att tro på det goda, jag väljer att fokusera på kärleken, jag väljer att fokusera på livet.

Det är för mig en sanning att jag drar till mig det jag fokuserar på, jag får det jag lägger min energi på. Jag skapar min sanning utifrån hur jag väljer att tolka och se på saker och ting. Kan jag bara se och höra katastrofer så är det så, kan jag enbart fokusera på det negativa så skapas ju det negativa utifrån det.

Jag strävar efter att leva en dag i taget. Min önskan är att kunna leva här och nu, varje dag, alla dagar. Medvetet närvarande i varje stund.

Försök hålla fokus på det positiva, se det vackra i din omgivning, se det vackra i dig själv och hos dig själv! Låt dig inte förföras av rädslan, låt dig istället enbart hålla fokus på det goda i allt som är. Just nu är det det vi alla behöver fokusera på.

Med Ljus och kärlek! / N

måndag 2 januari 2012

2012

Gott Nytt år!!!  Och en riktigt god fortsättning på det nya året till er alla!

Av hela mitt hjärta önskar jag er alla lycka, välgång och mycket kärlek detta år! Glöm inte bort er själva i er strävan efter att ta hand om andra, glöm inte bort att vårda er själva lika väl och lika mycket som ni vårdar/värnar om andra!

Det finns så många av oss här på jorden som jobbar med att hjälpa andra till ett bättre liv, men samtidigt har vi förmågan att glömma bort oss själva! Detta år är för mig personligen ett år att jobba ännu mer med mig själv, jobba för att jag själv ska må lika bra som jag önskar och vill att min omgivning skall göra. Jag har att arbeta med att sätta mig själv lite mera i första rummet, att ge mig själv mera tid för det jag "brinner" för, att lyssna på min kropps behov av bra energier, att lyssna på vad jag behöver för mitt eget välbefinnande vad gäller relationer, arbete, ekonomi, utrymme, vad jag omger mig med i det stora hela, i största allmänhet. Jag vill bara ha goda energier, av det högsta goda. Alla de lägre energierna skall nu inte få befinna sig i min energi.

Jag ÄR FRI<3 Fri att älska, fri att leva, fri att göra, fri att vara.<3<3<3

Mycket kärlek till er alla/N