Sommar...

Det finns de som finner ro i naturen, det finns de som finner ro ute till havs, det finns de som finner ro i en stadsmiljö...vilken är du?

Var har du ditt smultronställe på jorden? Var trivs du "som fisken i vattnet"?

Vet du vad du tycker om? Vet du vad som ligger dig varmast i hjärtat? Vet du vad som gör dig glad och lycklig? Vad är det som gör livet värt att leva?

Är du en person som behöver och vill ha en massa materiella saker, det senaste inom teknikens värld? Är du en person som älskar stora bilar? Gillar du att vandra i fjällen? Älskar du havet så mycket att du köpt dig en båt?



Detta är frågor som jag har ställt mig själv, inte bara nu, utan genom åren. Det är ett bra sätt att börja nysta i vem man är som individ, att ställa frågor liknande dessa.

Jag blir glad av sommarmorgnar, daggen i gräset, en skogsstig, havet, solsken, sand under fötterna. En vandring genom tid och rum får mig att minnas sådant som gör och har gjort mig glad. Som barn älskade jag att få vakna hemma hos min moster. På landet, med vetskapen om att det bara var att gå ut och känna gräset under fötterna. Det var friheten, ett eget ställe, en gård att springa runt på, omgärdad av skog, åkrar, betesmarker. Jag älskade att gå på dass. Visst fanns det en toalett inomhus, men jag gick hellre på dasset. Det fanns en bastubyggnad inne i skogen, dit man gick, oftast barfota, trampandes på en skogsstig. Trädens rötter låg som ormar på marken, smultron växte här och där, där fanns också blåbärs tuvor och lingonris...det var magiskt och helt sagolikt. Kanske är det bara jag som upplevde det så? Jag kan inte svara för vad min kusin tyckte eller tycker, men för mig var det ett paradis. Hon som växte upp med detta, hade denna magiska plats som sin vardag, hon kanske inte såg det så. Men jag som bara var där på besök över sommaren, för mig var det himmelriket att få vandra omkring barfota i skog och mark.

Jag har en längtan inom mig efter denna slags frihet. Den känslan som jag hade i mig då. Jag vill leva i all enkelhet, ute i skogen. Eller åtminstone i dess närhet. Jag tror att vi alla har en önskan om att finna den inre friden, sinnesron...och just detta, att få vara och leva så enkelt som möjligt, med möjlighet att odla det jag behöver, med utrymme att kunna röra mig fritt, utan alltför nära grannar, det är vad jag eftersträvar, det är det jag längtar till. Sommar är inte bara en årstid för mig, det är så mycket mer. För mig innefattar sommar frihet, sinnesro, inre frid och lugn. När jag talar om sommar så är det ett helt koncept, min hjärna tar mig tillbaka i tiden och låter mig återuppleva allt det där som sommaren var och bestod av under hela min barndom och en bit upp i ungdom/vuxenliv.